Face à l’impasse, l’urgence d’une Conférence territoriale élargie pour construire l’avenir de La Réunion
5 août, parPlus de demandeurs d’emploi que de salariés du privé et impact des guerres
28 septembre 2017, par

Si ou i réfléshi pa tro ou lé riskab pans l’ésploitasyon l’om par l’om sa sé in n’afèr la fini. Ou i pé mèm di té i parl l’ésploitasyon dann tan lontan é té l’ésploitasyon an vré. Alé oir koméla l’ésploitasyon la fini é pou pa obli lo mo bann gran doktèr i di l’ésploitasyon sé kan i ansèrv out fors travaye pou fé in kantité plu-valu é mèm si ou i gingn out soso dann out boulo nana sak i gingn dé mil é dé sanan plis ké ou.
Mi ékri sa konmsa ni obli pa lo vré ésploitasyon li lé ankor la é li lé in pé partou. Ousa ? Dann bann péi konm lo Bangladesh l’Inn épi désèrtin péi l’afrik, dann bitasyon, dann bann mine é lo réstan. Alé oir, li lé bien la dann bann péi i di zot lé sosyalman avansé. Lo burn-out ? I égzis sa .L’inkapasité d’travaye afors ou lé izé ? Sa i égzis é pa solman ousa ni kroi. Lo suisid dann travaye ! I égzis pa sa ?
Moin té apré akout la radyo dsi la rout kan toudinkou in zournalist la parl désèrtin l’antropriz soidizan jenn, modèrn, épi kool mé par l’fète bann travayèr i koné l’anfèr tou lé zour dann boulo. Banna la parl in l’antropriz i éspédyé koli dann lo mond antyé é nana d’moun pou prépar sa.
Zot zot i pilote in pti vézikil lèktrik, in kask dsi z’ot tète é dann kask la, i donn azot dé z’ord : alé isi, pass par la, trap in marshandiz sansa dé, artourn an aryèr, pass dsi koté, épi rant rant lo ga-lo préparartèr-i di OK ! Ok ! Ok ! Pa sito fini, i rolans ali. Ziska uit mil z’ord dann inn zourné avèk in pti ropo tazantan. Zot i koz pa dé minit avèk z’ot bann kolèg é kan zot lé o bout lo roulo médsinn travaye i donn azot in l’inkapasité é lo patron i pé mète azot déor. San fré !
Nana d’ot ka é d’apré sak mi kroi lo l’émisyon i sar pass dann télé. Mi koné pa kan, mé si zot nana la shans rogard sa, zot va kon prann l’ésklavaz modèrn la pankor fini.. Biensir kapitalis lé trionfan é sé bann travayèr k’i pèye lo pri for la-dan.
Plus de demandeurs d’emploi que de salariés du privé et impact des guerres
Mézami souvan défoi kan mwin lé an parmi l’moune mi poz amwin késtyon. Mi domann amwin si mi rapèl koman lo moune lété néna in bonpé d’tan. Mi (…)
In kozman pou la rout
L’île-fracture : l’aménagement en question (2/5)
Utilisons nos atouts pour faire baisser les prix et diminuer notre dépendance
Plus de demandeurs d’emploi que de salariés du privé et impact des guerres Face à l’impasse, l’urgence d’une Conférence territoriale élargie (…)
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)
Impact de conflits lointains dans un pays insulaire dépendant de lointaines importations
Alliance entre Paris et Tereos pour exploiter au maximum les planteurs en recourant à l’argent public pour acheter la paix sociale ?
Derrière les fuites dans les réseaux, des choix politiques
Combattre les causes du chômage de masse
Accélération de la crise du système néocolonial