La Franss dann l’Afrik, konm in shate volère sossiss

6 mé 2021, sanm Justin

Mézami, rantre nou, nou la fine koze lo fran CFA.Nou la fine di pli d’in foi, kèl drol lindépandanss bann péi l’Afrik lété d’dan kan noute toute i koné li fran bann zafrikin téi ansèrv sa lété komandé dopi Paris, dopi trézor piblik La Franss : sa té in vré shari-vari, lété in vré tronpe kouyon é nou noré pi rire sof ka lo band viktime téi konte par ilyon d’moun ésploité dopi kate syèkl édmi.

Lo présidan Chirac téi di pa : « Nou-La Franss pa nou pov Rényon- la sègne l’Afrik dopi kat syèkl édmi. » Alor, afors alé a lo kalbass i pète é momandoné band lopinyon dann l’Afrik la fini par dire : tr osé tro, i fo sa i arète. L’èr-la, La Franss makronik la désside li téi sava pa an min la dékoonizassyon monétère band zansien koloni Afrikène. Nou lé zordi , doi zanvyé 2021,dann in faz pou réaliz la dékolonizassion larzan.

Mé antansyon bonpé d’moun dann l’afrin-lansien Afrik Okssidantal, sansa lansien l’Afrik ékwatoryal, lé konte in réforme piloté dopi La franss, mé néna assé band figaro an parmi bande shèf d’éta pou sédé é pou aplike la réform Macron si tèlman ké la apliké.

Mé dann trézor piblik franssé néna in éstoke larzan l’Afrik laba é La franss la di li va rand e lo larzan. Sé konmsa ké néna dé troi zour la bank bann zéta l’Afrik oksidantal la gingn in gro vèrsman larzan. Konbien d’apré zot la rovèrs banna ? Sink milyar l’éro, même pa dokoi boush in trou d’dan band zAfrikin. La pa di kossa va fé avèk band santène milyé d’milyar larzan la vol banna, si in zour va majine rand azot. Pars pou linstan zot va gingn bande myète solman.
Pli grav ké sa, zot i koné kan in shate lé volère sossiss, si wi mète ali déor par la porte li arrante par a fénète. Kossa in pé i trouv mi méprize la franss kan mi trète ali do shate volère sossiss, mé pou dire la vérité, vole détroi sossiss lé pa grav, mé ésploite band pèp, sègne azot pandan kate syèkl édmi, sa lé bonpé pli grav.

Padport

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus