
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
26 avril 2023, par
Mézami, mi sorte lir dann nout zoinal : la Réjyon néna karantan é dopi karante zané noute péi la bien shanjé mé mwin lé a d’mandé dann shanjman-la kèl sé la par l’éta, kèl sé la par la Réjyon èl-mèm, kèl sé sète konsèye départmantal, kèl par bande komine, bande kominoté d’komine, la par la sossyété èl-mèm é son l’anvi boujé... Mwin la fine dir pou mwin konm pou bonpé d’moune i poz azot késtyon par raporte noute péi konm lé difissil pou konète kèl konpétanss lé réini pou tèl é tèl projé, lé difissil dir kèl organism l’été vréman aktèr lo shanjman dann tèl –tèl projé.
Donk pou rovnir lo komansman, mi diré La Réjyon néna karantan, é si ni kontèst pa la kantité travaye li la fé, mèm défoi son kalité épi son l’orizinalité , nou lé kant mèm blijé dir pou demoune konm zot é konm moin, demoune normal si zot i vé,oir klèr dann toussala lé pa késhoz fassil. A ! Si zot é mwin, nou lété doktèr an droi piblik, mèm konéssèr dann lo détaye la réalité administrativ osinonsa nou l’avé gingn suiv o zour-lo zour lo shomin fé par La Réjyon nora pa été la mèm shoz, mé sé pa lo ka.
Pou kossa ?
Pars souvan dé foi kan bande zinstitission i fé in gran kantité travaye épi in kantité roflékssyon, nou lo bande Quidam la sossyété ni antan arienk kék sogonde dann télé, ni lir kék lign dann zoinal, é fransh vérité sa i éklèr pa bien dsi lo travaye épi la roflékssyon fé. i fo rokonète la kominikassion i pass mal.Par raporte bande moune la diriz La Réjyon épi zot zékipe sak mi rotien sé la kalité bande demoune-la, épi zot sanss lintéré sipèryèr noute péi par raporte bande zintéré partikilyé .Inn fasson de oir lo péi an majiskil lété bien la dann zot volonté épi dann zot l’akssion...
Astèr si ni vé anparl dévlopman noute péi, ni romark lo dévlopman bande prodikssyon épi zot transformassion la pa sak ni yèmré é mwin la poin konéssans d’in plan d’dévlopman pou noute péi é mwin lé pa sir dann in bande résponsabilité éklaté konm zot lé éklaté, lé possib fèr in plan koéran pou amenn anou dann lo dévlopman pa solman sossyal é kiltirèl mé galman dann sanss noute dévlopman ékonomik zordi anpéshé.
A bon antandèr, salu !
NB Biensir kan mi parl la kalité lo moune mi mète de koté Didier Robert pou la totalité d’son séd’èv.
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)