
Sept prix Nobel d’économie exhortent la France à adopter un impôt sur les ultrariches
10 juilletSept prix Nobel d’économie ont appelé à mettre en place un impôt minimum sur les patrimoines des plus riches. Parmi les signataires de cette (…)
5 désanm 2018, sanm
Mon bann dalon, mi pans zot i pans konm moin a popré. Mi pans bann késtyon mi poz amoin dann mon kèr sansa dann mon tète zot osi zot i poz azot bann késtyon-la... Lé normal, nou l’aprann réfléshi dann nout zournal Témoignages é nou l’avé la shans an avoir an parmi nout bann z’ansien demoun kisoi dann nout parti, kisoi dann nout sindika l’amontr anou lo fason la pli korèk posib pou rofléshi.
Nout labitid rofléshi sé sak i apèl la dyaléktik é la dyaléktik i amontr anou lo progré la pa in mèr kalm. La plipar d’tan li vien par l’afrontman bann fors kontrèr, bann zidé kontrèr. Nou l’aprann l sosyété lé divizé an klass : in tan lété la noblèss épi lo klèrzé téi fé la plui konm lo botan, in tan sé la bourjoizi la pran lo pouvoir, ni atann touzour la viktoir lo prolétarya mé èl i ariv pa pou l’instan. Nou l’aprann nout zansète lété anshéné, pli tar angazé, aprésa ésploité é zordi ankor kolonizé épi néokolonizé.
Pou sak i konsèrn anou, mèm apré 1946, nou lé ankor dann l’ésploitasyon kolonyal épi néo kolonyal é ni domann koman nou va fé pou sort dann in pyèz konmsa. Tansyon pangar lo kolonyalism lé madré : li sort par la port mé li rorant par la fénète. Domann solman bann péi néna lo fran Cfa ousa i inprime z’ot moné : va réponn azot sa i inprime laba dann Chamalières sou l’kontrol lo trézor piblik fransé. Domann azot ankor kisa i komann z’ot rishèss nasyonal, va réponn azot sé l’ansien gouvèrnman kolonyal sansa bann sosyété lo lansyène puisans kolonyal la monté dann son l’intéré… Par o l’aplikasyon in tréyté zot la sign inn avèk l’ot in momandoné..
A ! Mi antan, dann mon zorèye inn-dé apré di amoin sak mi di la pa vré. Poitan si ! Poitan vérité-la bann gran médya i kashyète sa bien konm k’i fo é nou nout pti voi lé posib pèrsone i antan pa. Mé la pa pou sa ké zot néna rézon é nou tor. Si lété nou k’la rézon é san pour san. Pti marmaye kan moin té i sava shèrch Témoignages, moin té i shant an rotournan : « Témoignages i di la vérité ! ». Faktèr té i rogard amoin épi té i bouz la tète-i fo dir li lété indéksé boug la é son vérité té i sava dann sans son l’intéré. Arzout èk sa li té i fé sa natirèlman an suivan lo kouran bann zidé dominante.
Mi vé arvir in pé dsi kosa i fo fèr é sirtou kosa i fo pa fèr dann la sityasion ni lé é promyé lidé i vien amoin : i fo zap bann zidé dominant sirtou pars sé bann zidé fos, i zèrm dann la tète in minorité i viv é i kalkil solman suivan son l’intéré épi sète zot bann mètr... Zot i oi madam Girardin-in zoli pti fam bien sinpatik é tou-mé oila lo problèm, èl lé o sèrvis son bann mètr é son bann mètr sé bann profitèr néo kolonyal. Atann bann mézir i sava prann épi dékode zot va oir si moin na poin sansa si moin na tor.
Sept prix Nobel d’économie ont appelé à mettre en place un impôt minimum sur les patrimoines des plus riches. Parmi les signataires de cette (…)
Le Parti communiste Chinois (PCC) est né le 23 juillet 1921, à Shanghai, dans la partie colonisée par la France. Le 1er octobre 1949, Mao proclame (…)
Mézami, si mi di azot La Rényon i repoz dsi in volkan, zot va dir amwin, kan mi di sa, dizon mwin la pa di arien. Si mi di demoune lé pa kontan, (…)
En 2019, les émissions de gaz à effet de serre générées sur place à La Réunion, que ce soit par les activités économiques ou les logements et (…)
Mézami, médam zé méssyé,néna dé shoz mi yèm bien dann la tradissyon kréol ;Sé bann kozman i marke la solidarité dann noute sossyété. Zot i koné lo (…)
Les catastrophes climatiques pourraient coûter jusqu’à 5% du PIB de la zone euro d’ici 2030, selon la Banque Centrale Européenne, qui pour (…)
La conférence historique sur le financement du développement à Séville s’est conclue avec un sentiment renouvelé de détermination et un accent mis (…)
Au 1er juin, les chiffres du ministère de la Justice ont établi à 84 447 personnes détenues pour 62 566 places. La surpopulation carcérale (…)
Après les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
En avril 2025, la ministre malgache des Affaires étrangères, Rasata Rafaravavitafika a déclaré que "la position de Madagascar concernant la (…)
Le CIOM « national » aura bien lieu le 10 juillet au Ministère des Outre-mer, en présence du Premier ministre, François Bayrou et du ministre de (…)
L’État proposerait une transition sur 15 à 20 ans avec, in fine, une consultation sur un ou plusieurs modèles, selon un participant au discours (…)