
La vérité lé tétu ! i pé pa tourn ali lo do kontinyèlman !
4 juillet, parMézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
15 zanvié 2022, sanm
Mon bande dalon, mi panss zot i pans konm moin a popré. Mi pans bann késtyon mi poz amwin dann mon kèr sansa dann mon tète zot ossi zot i poz azot bann késtyon-la…
Lé normal, nou l’aprann réfléshi dann nout zournal Témoignages é nou l’avé la shans an avoir an parmi nout bann z’ansien demoun kissoi dann nout parti, kissoi dann nout sindika l’amontr anou lo fasson la pli korèk possib pou rofléshi kan wi konbate la dominassion… Nout labitid rofléshi i amontr anou lo progré la pa in gran mèr trankil. La plipar d’tan la vérité i vien par l’afrontman bann fors kontrèr, bann zidé kontrèr. Nou l’aprann in sossyété lé divizé an klass : in tan lété la noblèss épi lo klèrzé téi fé la plui konm lo botan, in tan sé la boizoizi la pran lo pouvoir par la révolissyon bourzoiz. Astèr, ni atann touzour la viktoir lo prolétarya mé èl i ariv pa pou l’instan. Nou l’aprann nout zansète lété anshéné, pli tar angazé, aprésa ésploité é zordi ankor kolonizé épi néokolonizé.
Pou sak i konsèrn anou, mèm apré 1946, nou lé ankor dann l’ésploitasyon kolonyal épi néo kolonyal é ni domann koman nou va fé pou sorte dann pyèz konmsa. Tansyon pangar lo kolonyalism lé malin : li sorte par la porte mé li rante par la fénète. Mèm avèk bande péi li rokoné in lindépandanss formèl, li fé konmsa avèk. Domann solman bann péi néna lo fran cfa oussa i inprime z’ot moné : zot va réponn sa i inprime laba dann Chamalières sou l’kontrol lo trézor piblik fransé. Domande azot ankor kissa i komann z’ot rishèss nasyonal, zot va réponde sé l’ansien gouvèrnman kolonyal sansa bann sosyété lo lansyène puissans kolonyal ki komande sa…
A ! Mi antan, dann mon zorèye inn-dé apré di amwin sak mi di la pa vré. Poitan si ! Poitan la vérité, bande gran médya i kashyète sa bien konm k’i fo é nou nout pti voi lé possib pèrsone i antan pa. Mé la pa pou sa ké zot néna rézon é nou tor. Si lété nou k’la rézon é san pour san. Pti marmaye kan moin té i sava shèrch Témoignages, moin té i shant an rotournan : « Témoignages i di la vérité ! ». Faktèr té i rogard amwin épi té i bouz la tète – i fo dir li lété indéksé boug la – é son vérité té i sava dann sans son l’intéré. Arzout èk sa li té i fé sa natirèlman an suivan lo kouran bann zidé dominante.
Mi vé arvir in pé dsi kossa i fo fère é sirtou kossa i fo pa fèr dann la sityasion ni lé é promyé lidé i vien amwin : i fo bate atèr bann zidé dominante sirtou pars sé bann zidé fos, i zèrm dann la tète in minorité i viv é i kalkil solman suivan son l’intéré épi sète zot bann mètr. Zot i oi madam Girardin – in zoli pti fam bien sinpatik é tou – mé oila lo problèm, èl lé o sèrvis son bann mètr é son bann mètr sé bann profitèr néo kolonyal. Atann bann mézir i sava prann épi dékode zot va oir si moin na poin sansa si moin na tor.
Justin
Mézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
Au 1er juin, les chiffres du ministère de la Justice ont établi à 84 447 personnes détenues pour 62 566 places. La surpopulation carcérale (…)
Vingt ans après la loi Handicap et au terme de six mois de mission, les rapporteurs Audrey Bélim, (Socialiste, Écologiste et Républicain – La (…)
L’État poursuit les versements d’indemnisations des aides en faveurs des exploitations agricoles sinistrées par le cyclone Garance et la (…)
Pierre Moscovici, président de la Cour des comptes a assuré que “ceux qui peuvent plus doivent contribuer davantage”, car “nos finances publiques (…)
Les discussions sur l’avenir institutionnel de la Nouvelle-Calédonie, menées sous l’égide du président, sont entrées dans le vif du sujet, le 3 (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)
La dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)