
Politique du handicap outre-mer : faux départ et course de fond
4 juillet, parVingt ans après la loi Handicap et au terme de six mois de mission, les rapporteurs Audrey Bélim, (Socialiste, Écologiste et Républicain – La (…)
4 mars 2015, sanm
Mon shèr nové, mon spès salté, rouj-de-fon dovan l’éternité, m’a dir aou in n’afèr, mi konpran pa pou kosa lo ladministrasyon i fé lo santiman avèk in bann rokin. Si zot i an vé d’nou i fo ni kine azot in poin sé tou. Moin pèrsonèl, mi tyéré tout vèr é sèk, pti konm gro. Zot l’atak anou, zot la rodé ébin sé nou k’i doi fini avèk zot é pa lo kontrèr. Mi sort lir sak in gran ésportif i di dsi bann rokin bouldog : li di bann bouldog la tyé tout dan la mèr : torti li, poisson li, bénityé li.. Tousa pars na uitan a popré la domann arèt la pèsh rokin… Moun-la i fé léspor dan la mèr sé dir si li koné la mèr ébin akoz i ékout pa li, pou fèr i arkomans pa fé la shas bann rokin épi si zot i disparète, la pa moin biensir pou plèr pou zot. Tan ka so bann moun santimantal k’i èm plis rokin ké demoun, in bann rouj-de-fon ankor, é bin mi pran pa zot pou bann bienfétèr l’imanité. Tok ! Pran sa pou toi !
Mon vyé matant k’i koz touzour la boush rouvèr, ou va touzour étone amoin, pars na poin lontan moin la antann aou dir, rokin nana zot plas dan la mèr é ké ou i oi pa kosa lo moun i sava fèr dann in androi ké la pas lé z’ot. Zordi, i fo tyé tout, vèr é sèk, gro konm pti. Matant, m’a dir aou in n’afèr, mi pans pa na zanimo initil san pour san dsi la tèr é dann la mèr : kisoi rokin, kisoi lo lou, kisoi zinsèk é tout lo tranbloman. Pou moin si zot lé la, sé ké zot i ansèrv kékshoz é si i élimine in gran kantité mi pans pa sa va rann in gran sèrvis demoun dsi la tèr.
Zordi m’a dir aou arienk in zistoir. Dann bann zil Hawaï l’avé inn té anvayi par lo shat : bann zamérikin la tyé lo total avèk poizon. Kan l’avé pi lo shat, sé lo ra ké la anvayi : donk la tyé lo ra. Kan l’avé pi lo ra, so kou isi sé fourmi la okip partou. Si i kine lo bann fourmi, kosa v’ariv ankor, kèl plé l’égypt i sar tonmm dsi lo zil. Pétète in mové mikrob ? Pétète d’ot shoz ankor.. Sa sé solman pou dir la vi dsi la tèr la bézoin in lékilib. Si lo lékilib lé disfisil pou trouvé, lé pa sir ké li lé introuvab. Touléka i fo rodé, rodé ankor é pétète in zour trouvé.
Vingt ans après la loi Handicap et au terme de six mois de mission, les rapporteurs Audrey Bélim, (Socialiste, Écologiste et Républicain – La (…)
L’État poursuit les versements d’indemnisations des aides en faveurs des exploitations agricoles sinistrées par le cyclone Garance et la (…)
Pierre Moscovici, président de la Cour des comptes a assuré que “ceux qui peuvent plus doivent contribuer davantage”, car “nos finances publiques (…)
Les discussions sur l’avenir institutionnel de la Nouvelle-Calédonie, menées sous l’égide du président, sont entrées dans le vif du sujet, le 3 (…)
L’État proposerait une transition sur 15 à 20 ans avec, in fine, une consultation sur un ou plusieurs modèles, selon un participant au discours (…)
Les députés* de la délégation aux Outre-mer ont voté, le 1er juillet, la publication d’un rapport sur "la situation en Nouvelle-Calédonie". Le (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)
La dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
En 2021, 595kg de déchets par personne sont collectés à La Réunion, soit davantage que dans l’Hexagone (548 kg/pers.). La Réunion se situe au 29e (…)
Des associations de défense de l’environnement et des citoyens sinistrés ont annoncé avoir déposé un recours pour obliger le gouvernement à (…)