
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
26 mai 2023, par
Mézami, souvan mi antande bande chagossien apré di, kan zot i parl zot vi d’avan épi la vi d’apré la déportassion : « La tir anou dann nout paradi é la mète anou dann l’anfèr »
Fasson banna i di sa, é manyèr larm delo i koul dann zot zyé sinkantan apré, kome la tristèss i lèss son mark dsi zot tré d’vizaz, mwin pèrsonèlman épi bande siportèr Chagoss ni koné zot doulèr é koman sa i akonpagn azot dann toute zot vi dopi dé zané é dé zané. Mé in pé i pé di : Maurice, in zoli landroi pou vakanss. Sésèl galman in gayar landroi pou tourist l’anglétèr in gran péi modèrn donk la pa in l’anfèr.
Pou vakanssyé, pou tourist, pou demoune bien instalé, oui... Mé pou déporté , pou demoune pov épi bordé, mal akéyi la pa ditou la mèm afèr.
Mé antansion la vi laba té kante mèm in vi d’travaye é brouté l’avé pou brouté pou toute travayèr bannzil chagos : labourèr li, charon li, maréshal féran li, kassèr koko li, dékokèr d’koko, sèrvitèr, kondiktèr latlaz zanimo, zouvriyé dann kalorifèr, préparatèr la kargézon koko pou bato, fabrikèr balyé, sèrvitèr, matrone, infirmyé, magazinyé, matlo dann kanote épi toute métyé mwin la pa nomé. In koléktivité an plin travaye avèk shakinn son talan.
Pou lo plézir é pou l’amizman toulmoune téi déklar prézan : nazé, péshé, souke bande gro krab, dénish bénityé, kol zourite, langouste, épi bande mèrvéyé poisson koloré. Arzoute èk sa lo konfor k’i fo : shak famiye son kour épi son mézon épi son pti plantaz frui, rassine, léguime, toulmoune l’avé in toi dsi son tète é lo samdi soir séga tanbour pou larg in pé la soss. Toussala dann shak landroi téi trouv in konssantrassion demoune
Nou la pa anparl lo pèyman ébin téi toush pa larzan dirèk mé lo mandatman téi pass la bank Moris, assé pou shakinn gingn son « rassion » dann magazin la konpagni alimanté par bato téi sorte moris dann bande produi l’avé poin dann Chagos : la nouritir d’baz, zépiss,luil, mé galman savon, épi pyèss la toil pou fé linz épi tazantan inn-dé produi d’boté-la kokèteri sa lé inivèrsèl... Mé konm i di l’om i viv pa solman avèk manzé mé galman bande parol sorti dan la boush bondyé é sa ossi téi an manke pa.
Avan lo paradi, apré l’anfèr - A bon antandèr, salu !
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)