
In objéktif pou trapé : In dévlopman korèk …sansa sé in bilan négatif !
26 juin, parMézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
Sondaz komandé par lofis la lang
26 octob 2021, sanm
Dann zoinal yèr mwin la di pou kossa, d’apré mwin, lé inportan k’in gran mazorité d’moune dann nout péi i oi noute kréol konm in lang – noré 85 % d’moune i oi sa konmsa… Astèr mwin la antande in pé apré di sa lé pa ossi inportan k’sa. Pa inportan k’in mazorité d’moune i oi pa noute kréol konm in patoi, in parlé, in kozé, sansa in n’ote zafèr ? Pou mwin sa lé inportan pars sa i mézire kèl dogré léstime demoune néna pou noute lang, é si bande zom de syanss i panss konmsa, lé kan mèm bien la mazorité d’moune panss konmsa zordi é zot lé dakor avè bande syantifik la lang.
Mézami bande zanfan kréol i mérite gingn aprande zot lang kréol dann lékol. Mé in pé va di akoz i aprande kan sa lé natirèl… Mwin la antande sa é mi pé dire mwin la trouv sa in pé drol-drol. Fransé lé natirèl pou bande fransé, é shinoi pou bande shinoi, konm langlé pou bande zanglé mé i aprande fransé dann lékol bande franssé, shinoi dann lékol shinoi, langlé pou lo bande zékol Langlétèr. Alor mézami, in lang sa i aprande lékol é pou kossa i aprande pa pliské sa, la lang kréol rényonèze dann bande lékol La Rényon ? Pars lo lartik dé la konstitissyon i di lang bande franssé sé lo franssé é ni doi sibir sa, é pa aprande nout lang kréol lékol, alé oir dann préanbul la konstitissyon i aprouve toute bande lang réjyonalé anparmi lo kréol rényoné.
Kan la plipar bande marmaye i rante CP zot i koné koze kréol mé zot i koné pa lire an kréol é ékrire an kréole é sa sé lékol k’i doi amontre azot sa. In bite lékol i doizète aprande marmaye lire an kréol, épi ékrire ankréol é parèye pou lo franssé. Sa sé aprande lire épi ékrire lo dé lang. Mé dann kèl lang i aprande bande matyèr lékol : dann kèl lang i aprande syanss, istoire, zéografi, matématik é d’ote ? I doi aprande an kréol épi an franssé… Pou kossa mi di sa ? Pars demoune La Rényon i vé sa in poin sé tou épi pars sa lé méyère pou noute bande zanfan.
Bin mézami i fo aprande si i vien travaye issi. Mézami linivèrsité mwin la amontre kréol bande zostralien, brézilien zanglé é d’ote ankor é apré inn-dé zan zot té o tope an kréol. Antouléka zot l’avé inn bone baze la kiltir kréol : zot téi koné bande shanté kréol, zot téi koné bande fondkèr, zot l’avé lir bande zékrivin rényoné. Anfin zot téi koné la vi issi dann noute péi, pa konm in natif d’issi, mé assé pou travaye avèk bande zanfan kréol La Rényon. In préalab : pou fé l’amontrèr(èze) issi la Rényon i fo ou lé préparé pou sa. Pars issi La Rényon nou lé an atante in bon kalité lansègnman é la loi marmaye i doi pass an promyé.
(Domin nou va anparl log ou pou listoire)
Mézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Le troisième Plan national d’adaptation au changement climatique « n’a toujours pas de cadre contraignant et ne prend toujours pas en compte les (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Dann in famiye néna touzour inn pou fèr lo gran. Li yèm okipe d’ shoz lé pa d’son az. Sé pou sa i di, li fé l’onm d’afèr. Mi rapèl in zour mwin (…)
La CGT exige un référendum pour "sortir par le haut" et "rassembler le pays" après l’échec du "conclave" pour "que les Françaises et les Français (…)
Le Syndicat des énergies renouvelables a appelé les députés à rejeter la proposition de loi sur la programmation énergétique.
Le conclave des retraites initié par le premier ministre, François Bayrou, pour éviter la censure de son gouvernement, devait s’achever le 17 juin (…)
Au séminaire du 17 mai 2025, consacré au centenaire de la naissance de Paul Vergès, le PCR avait organisé 3 débats : ne soyons pas esclave de (…)
Face à l’urgence climatique et sociale, seize associations citoyennes et environnementales de La Réunion unissent leurs voix pour interpeller les (…)
Près de 12 millions de réfugiés ont trouvé protection dans les 46 États membres du Conseil de l’Europe.
Dans le cadre d’un partenariat avec l’Union européenne, le Département organise, le samedi 21 juin au Village Corail (L’Ermitage-les-Bains), un (…)