Projection du film « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple »
1er août, parMardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
7 out 2020, sanm

Sak la rogard la télé néna dé troi soir d’sa, moin lé sir, konm moin, zot la pans in puisans nikléèr-l’avé larg in bonb atomik dsi Bayrouth, la kapital Lo liban si tèlman tout zafèr téi pète dan la vil, si tèlman dofé téi pran in pé partou. In zoinalis pri dann la katastrof, konm li téi koné pa ankor kosa k’lavé arivé, momandoné la mèm parl in katastrof nikléèr.
Poitan lété pa sa ! Lété sinploman in éstok nitrate d’amonium mal protézé ké la ésplozé. Kosa i lé sa ? Kékshoz i ansèrv pou fabrik l’angré shimik. Pou kosa ? Sinploman pou ansèrv dann l’agrikiltir, in pé va di modèrn,-alon plito di tradisyonèl… Zot i souvien sak l’ariv Toulouse néna in bon koup de tan ? Zot i souvien l’izine AZf ? é bin, figir azot, sé la mèm shoz ké l’ariv dann Bayrouth alé oir dan la plipar bann péi, i koné koman i fo éstok bann produi-la pou évite o makimom bann katastrof konmsa…
Lil Maurice, koté nou, a désan kilomète, dopi plizyèr zour néna in tankèr zaponé, lé pri dsi in ban la sab é lé inposib ziska zordi pou romète ali a flo. Sof ké yèr, gouvèrnman morisien l’anons dann la kok lo bato, néna in fisitr é bann produi pétrolyé i sort par lo fisir avèk konm risk polyé la koté, landroi néna bann éstasyon balnéèr épi détrui la biodivèrsité marine. Poitan ni koné dopi Paul Vergès kan lété prézidan la réjyon, bann produi-la la pa vréman nésésèr pars i pé ranplas azot par bann miks lénèrzi prop.
Astèr, ni sort aprann lo méyèr miel dann lo mond i fabrik dann Kuba pars laba i ansèrv pi kisoi l’angré shimik, kisoi dézèrban, kisoi ankor bann produi fitosanitèr shimik é poitan i pé fé in l’agrikiltir prop, bien rantab, bien bon pou la santé d’moun. Mé sa i aranj pa bann kapitalis, sa i raport pa zot milyar par dsi milyar, sa i anpèsh bann laboratoir fé zot bèr ds i la santé d’moun.
Mézami, bon solisyon néna pou l’imanité, pou la natir, pou son biodivèrsité, pou éstop bann katastrof, mé malorozman lo mond la pa fini avèk bann dézast ékolozik toultan lékonomi kapitalis ba kontinyé domine lo mond.
Mardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
In kozman pou la rout
Système à bout de souffle
Le Président de la Chambre de Commerce et d’Industrie de la Réunion prend acte de l’engagement de la Ministre des Outre-mer, relayé par la presse, (…)
À chaque annonce de fermeture de services publics, à chaque recul social, à chaque renoncement budgétaire, le même chiffre est brandi comme une (…)
Ce courrier fait suite à celui précédemment publié ayant comme titre : « Comment la conscience émerge-t-elle selon Antonio Damasio ? ». Je n’en (…)
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
315 emplois supplémentaires en trois mois
Versement du reliquat de l’aide à la production de canne à sucre pour la campagne 2025-2026
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)