Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
25 out 2022, sanm

Mézami lédikassion nassyonal issi la Rényon i donn dë produi : in réissite briyante pou in pé, in bordaz dann kanal pou l’ote pe. Opliss i suiv lédikassyon épi son rézilta, opliss ni romarke sak mwin la romark an-o la lé touzour vré. Poitan toute marmaye i sava lékol. Tout marmaye lé dan in klass. Toute néna dovan zot in amontrèr kalifyé. Bon matèryèl pédagozik i mank pa. Donk lékol la réussite lé la, é nou lé anplin d’dan dopi dé zané é dé zané.
Kan mwin téi sava lékol, mi rapèl bien dsu in klass vint-sink marmaye inn-dé téi pass an sizyème, inn-dé téi pass sèrtifka d’étid, inn-dé té i sava lékol manyèl pou aprann in métyé.. Dopi tan-la lé shoz la fine bien shanjé : lékol lé obligatoir o moins ziska laz sèzan, é aprésa néna in kantité filière pou bande jenn réissi zot formassyon. Poitan néna sak i réissi briyaman, épi sak lé bordé. Néna bande voiyan vèr lé alimé, épi néna galman bande voiyan rouz é opliss i sava opliss bande voiyan rouz lé la mèm é mi panss pa zot i sava disparète sito di, sito fé, arienk avèk in klakman lo doi.
Didier Robert l’anons anou dann télé La Réjyon téi sava done bande jenn lo moiyin réissir lékol. La réjyon la done in lordinatèr bande marmaye i pass an ségonde épi an pliss va mète an plass lékol la dézyème shans. Rézilta : bande voiyan vèr lé la, épi bande voiyan rouj galman. Sak i réissi briyaman i kontinyé réissi briyaman, sak lé bordé lé touzour bordé.
Sé pou sa mi di : alon pa kriye viktoir toutsuite. Lé vré La nouvèl majorité réjyonal i sorte amélyor lo sistèm Didier Robert. I parl pi solman lékipman bande marmaye segonde, i anparl ossi in kontenu pédagjik, in linterkonèkssyon rante bande zamontrèr, bande paran épi bande zélèv. Mé lo fossé sossyal doublé par in fossé la konéssans i sava disparète konmsa. Kansréti in pti pé.
Dopi dé zané é dé zané lékol la fé demoune briyan épi demoune largué. Bande moun-la lé paran zordi briyan par la konéssans pou in pé, largué d’la konéssans pou in pé. Paran diplomé néna, paran ilétré néna galman… zanfan bien suivi épi bien akonpagné néna, zanfan abandoné dann lo suivi lékol néna galman.
Mézami, mi vé pa ète in zoizo d’mové zoguir, mé mi di solman porte atansyon : lédikassyon dé vitèss i fini pa avèk bande bone zintanssyon… A bon ékoutèr, salu.
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture