Létchi sète ané ? Mark batu

16 novanm 2017, sanm Justin

Mi souvien, nana in bon koup de tan, kan moin téi sava rann vizite mon bann mor épi sète mon famiy, l’avé touzour inndé marshan létchi dovan simityèr, sansa dispèrsé in pé dsi la rout . Moin pèrsonèl moin té i ashète pa . Pou kosa ? Pars té shèr épi pars zour la, sanm pou moin, i fo kontant bann mor é lèss out boush pou apré. Lé bète mon kozman mé lé konmsa !

An touléka, sète ané, dann l’èst, i diré létchi lé rar konm korn lapin . Dopi kék somenn bann propriyétèr l’apré ésplègn in pé partou, kisoi dann télé, kisoi dann zournal, kisoi dsi marshé forin. Toulmoun i rode pou kosa sète ané, dann plizyèr rézyon, létchi lé rar… Dann n’inport ékèl l’androi bann éspésyalis l’agrikiltir i komans aspliké, isi i antann pa zot tro ! Pétète moin la pa tro ékouté !

Mé kant mèm mi antan i di plizyèr rézon. Promyé rézon : apré la rékolt, i fo taye bann pyé, mé d’apré sak i di, konm la min d’èv lé rar sète ané la pa taye konm k’i fo. Dézyèm z’afèr : l’ivèr, dann sèrtin l’androi lété pa asé fré. Vré, pa vré ? Mi koné pa, pars dé foi la féfrésité té i doz anou kant mèm in pé. Donk, ala ankor in kou lo réshofman klimatik i pointe son né.I di ankor nana in sèl kalité létchi La Rényon : in bon kalité sa lé sir, mé pa adapté avèk lo shanjmann klima.

Moin pèrsonèl, moin lé mir la dsi, mé mi antan pa bann éspésyalis tro kozé. Moin la mèm pa antann azot dir an avans nora in katastrof. Poitan la météo i étidyé lo klima. Poitan bann téknisien i pé vizite lo bann vèrjé. Alor ? Alor, sanm pou moin, i travaye pa asé, na poin asé la roshèrch dann nout agrikiltir. Na poin asé prévizyon. Na poin vréman in roshèrch sèryé dsi lo réshofman klimatik . Poitan nana dé z’ané é dé z’ané Paul Vergès la fine tir l’alèrt la dsi, mé na poin pli sour ké sak i vé pa antann.

Padport

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus