Un vestige de la société esclavagiste est en train de tomber
11 juin, parCourrier des lecteurs
La rolanss plantasyon jerniome. Ala mi panss in vyé kamarade la fine déssote la vi !
15 zwiyé 2021, sanm

Mézami, na inn dé zour mwin la rogarde dann télé dé shoz la vréman in térèss amwin é mwin la parti dsi mon niyaz pou oir nout péi trape son dévlopman par son prope jéni, son prope kapassité pou invanté. Mwin la vi koman té i pé tire bann kristo la vaniline dann noute vaniye bourbon pou ranplass bann métal lour par bann kristo bio-dégradab épi avèk in bon lodèr siouplé.
Aprésa, mèm zour mèm, mwin la vi bann jenn travayèr apré rolanss jèrniome roza dann in kartyé sinn-zozèf i apèl Gran koude... i pé dir azot sa in kékshoz i fé plézir amwin pars mi souvien koman dann tan plantèr La Rényon téi plante zèrniome an kantité konm la kanpagn téi san bon é konm bande pti plantèr La Rényon téi fé zot bère avèk plantaz-la épi son transformassyon.
Sa mwin la vi galman sé koman in rényoné i travaye an franss dann papyé té apré fabrik in papyé d’luks é santan bon avèk bande débri la kuite zèrniome. Sak mi rakonte mwin la pa vi par min même, mé mwin la suiv sa dann télé.
Mi pé dir azote sa i fé panss amwin in vyé kamarade zordi la fine désote la vi. Té i apèl ali, ti-Georges Hoarau, lo papa in gran shantèr La Rényon, é in bonplntère zèrniome. Mi souvien in zour mwin la parti son kaz par parti kominiss l’avé anvoye amwin é mwin la pass in bon moman avèk li épi son famiye.. Mé sak la bien ral amwin sé kan li l’amenn amwin dann fon son kour épi li l’amontr amwin in pti karo zèrniome dann in zone té défandi planté-pars an dsou la lign 800- é li la rézèrv sa pou lo zour li téi roginye lo droi rofé son plantasyon.
Tan-la lé loin, mé sak mwin lé sir sé ké kan kamarade-la landroi li lé – i doizète kontan oir bande jenn Gran koude kossa l’apré fé.. Kamarde ti koné lo bon grin planté dann bone tère lé zamé pèrdi.
Courrier des lecteurs
Mézami , néna par-la dë somenn in sèrtin prézidan zétazini la di dann in konféranss de press li lé dakor pou ashté bannzil chagos mé sa sé in (…)
In kozman pou la rout
La Réunion dans la mondialisation sans protection
La Réunion dans la mondialisation sans protection
Ouverture hier à Sainte-Suzanne
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture