
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
15 octob 2011, sanm
L’ané 1959, l’asanblé zénéral l’ONU la vote in déklarasyon dsi lo droi bann zanfan. Lé pa bien long, vi k’nana dis l’artik, mé lé inportan, é sa noré shanj la vi bann zanfan si tout péi té i réspèk sa pou vréman. Dan lo tèks, moin la trouv l’artik 7 é sanm pou moin, sa in n’afèr i kont. Kosa k’i di ? I di konmsa : in zanfan na lo droi an avoir in l’édikasyon gratuit, obligatoir o moins dan klass élémantèr. I di ankor, son l’édikasyon i doi pèrmète ali an avoir in kiltir zénéral, èk in shans égal èk sak lé z’ot, pou li dévlop son fakilté, son rézonman pèrsonèl, pou li pran son résponsabilité sosyal épi moral. Konmsa li sar in zour itil pou la sosyété.
Kosa i fé pans amoin sa zordi ? Na dé-troi z’afèr i fé pans amoin sa. Zot i an souvien, l’ané 2006, pétèt 2007, na in gouvèrnman l’avé l’intansyon tèst bann marmay l’ékol matèrnèl pou oir, an parmi, kisa lété riskab ète délinkan. Demoun la Frans la vanj kont sa épi gouvèrnman té blijé antèr lo projé. An pliské sa, dann projé-la, té i doi rouvèr in fishyé épi konsèrv sa pandan lontan. Zot i koné, lé pa rar in zanfan la fé kouyonad dan son vi, é si i doi gard sa, kèl konsékans sa i pé an avoir pou bann marmay, sirtou bann ti-kolon bien antandi... Dépi dé-troi zour, bann famiy lé trakasé par in n’ot afèr : minis l’édikasyon nasyonal la déside fé tèst dsi bann zanfan la matèrnèl pou oir kisa lé riskab pa gingn aprann bien lir. I doi diviz bann zanfan dan troi group : promyé group sar marké RAS, dézyèm sar marké group avèk risk, troizyèm sar lo group a o-risk.
Lé ga, zot i oi in zour in zanfan i artourn son kaz, épi i di son papa ou bien son momon, li lé dann in group o-risk. Moin lé sir, in pé lé kapab tir zot sab trann-dé épi alé rann in vizit l’ékol, é biensir pa tonm dsi lo vré résponsab, bien kalfétré dan son biro la-ba dann Paris. San alé ziské la, mi pans sa in n’afèr i fo pa ni lèss fèr. Lé bien fasil raz lo bidzé l’édikasyon nasyonal apré fé port la fote, pou komansé, dsi bann paran, épi zordi, dsi bann zanfan. Dizon lo viktime i dovien lo koupab, é lo koupab sar sirman pa la èk sa ! Li sar, konm d’abitid, o-zaboné absan !
Justin
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)