À Saint-Denis, la solidarité face à une misère qui s’aggrave 80 ans après la fin du statut colonial
3 août, parDistribution de repas et de vêtements à des pauvres de Saint-Denis
26 out 2019, sanm

Mé zami mi pans zot i koné sète ané maloya néna dizan té klasé konm patrimoine l’umanité. Si ni artourn in pé an aryèr, néna dizan Paul Vergès lété Prézidan konsèye réjyonal é li té apré lans la mézon bann sivilizasyon(MCUR). Dizan lé long épi lé kourt konm zot i koné, mé si ni artourn dizan an aryèr, si ni fé roviv in pé l’aktyalité ni romark dann tan-la si maloya l’avé son partizan, li l’avé osi son bann z’advèrsèr-dizon ni pé mèm di son bann z’ènmi. Nou la mèm konète lo tan in pé téi mont séga kont maloya é téi done maloya tout sort kalité d’nom.
In romark kant mèm : bann partizan séga kont maloya la pa fé granshoz pou fé rokonète séga an parmi lo patrimoine l’umanité. Moin pèrsonèl, mi pans sa lé rogrétan pars, sa sé kékshoz néna in valèr artistik, in valèr kiltirèl, in konpozant la kiltir popilèr nout péi - in valèr pou nou é pou l’umanité vi ké é fransh vérité li fé parti lo patrimoine mondyal é konm i di souvan la tèr sé in gran vilaz lé pa normal obliy désèrtènn konpozant la kultur konm sa.
Sèl zafèr mi pé dir sé ké tout sak la vanj pou mète maloya anlèr zot l’avé bien rézon é sa i romont loin : sa i romont dann tan té i fé maloya dann kann, téi fé maloya dann la kour épi téi mobiliz demoun avèk shanté maloya… Moin lé sir in pé va domann pou kosa mi rapèl tousala . Mon répons lé sinp : la vérité istorik i doi touzour ète défandi, ziska k’èl i ranport la viktoir li mérite bien, sanm pou moin.
Mé astèr, pou kosa mi anparl sa zordi ? Pars konm zot i koné in jenn marmaye Sintandré la shante maloya épi li la la fé rokonète la valèr son shanté épi nout shanté. Soan sé son nom é li la shant in maloya ropriz JC Viadere épi son group Maloya « Si la plui li vé tonbé »… Ni pé ké bate la min mé ni obliy pa maloya fitintan lété konm rézèrvé pou bann péstiféré la kiltir rényonèz.
Distribution de repas et de vêtements à des pauvres de Saint-Denis
In kozman pou la rout
Les taux d’intérêt français dépassent 4 % : moins d’argent de la France pour La Réunion
Parc éolien Ummbila Emoyeni en Afrique du Sud
Produire de l’électricité grâce à la rencontre de l’eau douce et de l’eau de mer
Appel des Amis des marins
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)
Alliance entre Paris et Tereos pour exploiter au maximum les planteurs en recourant à l’argent public pour acheter la paix sociale ?
Impact de conflits lointains dans un pays insulaire dépendant de lointaines importations
Derrière les fuites dans les réseaux, des choix politiques
Combattre les causes du chômage de masse