Mète léspri kolonyal déor par la porte, li ar-rante par la fénète

6 out 2022, sanm Justin

Mézami zot i rapèl, in soir d’zélékssyon, in député la shante maloya dann la lang kréol rényoné. Dann la kanpagn zéléjksyon lo kandida an fin d’konte téi shoizi la lang li té vé pou ésplik son program. Nou néna in dézyèm agrégé dann lang kréol, in bande zamontrèr dann nout lang. Dann bande biltin linformassion i arsanb demoune i parl nout lang néna zot plass. Lo passé sé lo passé é lo kéol bayoné sa lété vré in tan, é lé pi vré astèr.

Lé pi vré astèr ?
Mwin lé pa si tèlman sir ké sa. Tazantan lo bébète déssèrtin i arlèv é avèk in kou d’mikro bète é méshan oila ké zot i sansur bande rényoné i koz la lang kréol rényonèz an plin dovan toulmoune. Sé sak l’arivé néna inn-dé zour Sint-Sizanne. In zoinalist té apré fé koz in madame é lo madam téi ésplik son ka dann la lang kréol. Mé oila, la kominikassyon téi pass pi. L’avé in linssidan konm i ariv kékfoi dann bande moiyin modèrn linformassion. Mèm lo soir la pa gingn ropran lantrokozé mi anparl azot lété koupé lo matin.

Mi antrovoi déza d’issi, déssèrtin, la min dossi lo kèr — kroi do boi, kroi do fèr, si mi man mi sava lanfèr — apré di zot lé pa kont lo kréol rényoné, an kontrèr ! Mé lé domaj lo linssidan i ariv kan in madame l’apré koz dann noute lang kréol… A moinss ké lo madam lé kominiss é sé bande kominiss lé défandu pass dann télé an déor d’in tan i gingn pa fèrm zot také… mézami, mi di sa konmsa pars na pi bande zantikominiss koméla La Rényon an parmi demoune bien, surréminéré é tou.
La rass lé mor sa non ?

Antouléka sé in n’afèr l’arivé mi kroi pa la télé la éskiz ali avèk son bande téléspéktatèr. In linssidan ! Sansa in vilin manyèr ? Konm i di léspri kolonyal i sorte par la porte épi i ar-rante par la fénète — A bon ékoutèr, salu !

Justin

PadportResponsabilité

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année

La pès kabo

5 juillet, par Christian Fontaine

Kan i ariv Novanm-Désanm-Zanvié, domoun i réziste pi ek la salèr. Zène-zan i mars dann somin, zène-fi i roul an dékolté ; sétaki i rod in manir po (…)


+ Lus