Mon dé mo dsi les Chagos, pars ni pé pa lès banna tonbé !

14 juin 2013

Mi sort lir in lartik nout zournal dsi les Chagos. La pa lo promyé épi sar pa lo dèrnyé pars si nana in bann éskandal dsi la tèr, nana inn dan loséan Indien pa tro loinn La Rényon, sé léskandal dsi la déportasyon bann Chagosien. Sa lé pré d’nou pou plizyèr rézon : dabor, sa la éspas dan les Chagos, a popré dé mil kilomèt nout péi. In dézyèm rézon, sé in n’afèr l’arivé dann tan l’ané 1970, donk na poin si lontan ké sa. Arzout èk sa, sa lé pré d’nou par listoir vi k’banna épi zot zansèt la konèt la trèt, épi lésklavaz, la konèt galman la déportasyon étnik. An plis ké sa, la mèt azot dan l’il Moris épi dann Sésèl, dé landroi zot lété pa forséman akéyi lo dé bra gran rouvèr.

Zot i pé dmann azot, konm mi domann amoin, pou kosa la déport nout bann frèr é sèr chagosien. Laba l’avé solman 1.700 pèrsone é l’Anglétèr konm l’Amérik té i vé fé in gran baz militèr. Zot i pé dmann azot pou kosa la vir pti pé d’moun-la. Banna té danzéré ? Mi pans pa in gran péi inpéryalis konm l’Amérik té i pé an avoir pèr in pti trépé d’moun konm sa. Dizon, dann tan-la, l’avé konm in mové kalkil. Pars si arienk Diégo Garcia té i intérès bann zamérikin, pou kosa la déport bann moun té i rès Salomon, ou sinonsa Péros Banos ? Bann zil-la, par rapor Diégo Garcia, lé konm d’isi Moris é mi oi pa koman banna nora mèt l’armé amérikène an danzé.

Dizon in lérèr an débitan, mé karant zané la fine pasé. Pou kosa zordi ankor bann Chagosien lé interdi rotourn dann Salomon épi Péros Banos ? Mi sèy trouv in rézon é mi trouv pa... An plis ké sa, nana Morisien, Singapourien, Indonézien i travay Diégo, mé bann Chagosien lé défandi. Tou lé zour nana in bann bato touris i akos dann Chagos, i rès la plizyèr moi, i fé la fèt, i gingn kouryé, i profit a-fon so paradi-la. Zot oui, mé bann Chagosien na poin lo droi. Pou zot alé la-ba, i fo l’Anglétèr i donn azot in viza é i donn pa zot. Myé k’sa, zordi, i konsidèr azot konm sitoiyin britanik, sitoiyin l’Erop, mé zot na poin lo droi rotourn ché zot, landroi zot nonbri ou sinonsa sèt zot famiy lé antéré.

Na tro pou di dsi Chagos, mé pou zordi, mi kontant di mon dé mo é mi nvit tout demoun zot osi di zot dé mo. Ni pé pa lès banna tonbé !

Justin


Signaler un contenu

Un message, un commentaire ?


Témoignages - 80e année


+ Lus