
C’était un 30 juin
30 juin, par1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
14 juin 2013
Mi sort lir in lartik nout zournal dsi les Chagos. La pa lo promyé épi sar pa lo dèrnyé pars si nana in bann éskandal dsi la tèr, nana inn dan loséan Indien pa tro loinn La Rényon, sé léskandal dsi la déportasyon bann Chagosien. Sa lé pré d’nou pou plizyèr rézon : dabor, sa la éspas dan les Chagos, a popré dé mil kilomèt nout péi. In dézyèm rézon, sé in n’afèr l’arivé dann tan l’ané 1970, donk na poin si lontan ké sa. Arzout èk sa, sa lé pré d’nou par listoir vi k’banna épi zot zansèt la konèt la trèt, épi lésklavaz, la konèt galman la déportasyon étnik. An plis ké sa, la mèt azot dan l’il Moris épi dann Sésèl, dé landroi zot lété pa forséman akéyi lo dé bra gran rouvèr.
Zot i pé dmann azot, konm mi domann amoin, pou kosa la déport nout bann frèr é sèr chagosien. Laba l’avé solman 1.700 pèrsone é l’Anglétèr konm l’Amérik té i vé fé in gran baz militèr. Zot i pé dmann azot pou kosa la vir pti pé d’moun-la. Banna té danzéré ? Mi pans pa in gran péi inpéryalis konm l’Amérik té i pé an avoir pèr in pti trépé d’moun konm sa. Dizon, dann tan-la, l’avé konm in mové kalkil. Pars si arienk Diégo Garcia té i intérès bann zamérikin, pou kosa la déport bann moun té i rès Salomon, ou sinonsa Péros Banos ? Bann zil-la, par rapor Diégo Garcia, lé konm d’isi Moris é mi oi pa koman banna nora mèt l’armé amérikène an danzé.
Dizon in lérèr an débitan, mé karant zané la fine pasé. Pou kosa zordi ankor bann Chagosien lé interdi rotourn dann Salomon épi Péros Banos ? Mi sèy trouv in rézon é mi trouv pa... An plis ké sa, nana Morisien, Singapourien, Indonézien i travay Diégo, mé bann Chagosien lé défandi. Tou lé zour nana in bann bato touris i akos dann Chagos, i rès la plizyèr moi, i fé la fèt, i gingn kouryé, i profit a-fon so paradi-la. Zot oui, mé bann Chagosien na poin lo droi. Pou zot alé la-ba, i fo l’Anglétèr i donn azot in viza é i donn pa zot. Myé k’sa, zordi, i konsidèr azot konm sitoiyin britanik, sitoiyin l’Erop, mé zot na poin lo droi rotourn ché zot, landroi zot nonbri ou sinonsa sèt zot famiy lé antéré.
Na tro pou di dsi Chagos, mé pou zordi, mi kontant di mon dé mo é mi nvit tout demoun zot osi di zot dé mo. Ni pé pa lès banna tonbé !
Justin
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
10 000 citoyennes et citoyens – paysans, scientifiques, médecins et victimes – se sont mobilisés dans plus de 60 villes en France pour alerter sur (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Médam zé Méssyé, la sossyété zot i ansouvien lo tan l’avé lo pou. Sa té in problèm pou zabitan noute péi pars pou-la sa i grate la tète, é i rann (…)
Les députés ont inscrit dans la loi un premier objectif d’atteindre « 87,5% » du Smic dès le 1er janvier 2026, tout en assurant de « prioriser le (…)
« Nous préparons actuellement une grande conférence sociale rassemblant responsables politiques, économistes et partenaires sociaux, pour tracer (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)