
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
20 août 2012, par
Dé foi mi antann demoun apré di :"Bann shif ? I pé fé dir azot ninport de koi !". Konmsi bann shif lété in sort pat-a-modlé : ou i pé donn ali la form ou i vé. Pou di la vérité, sanm pou moin, avèk bann shif ou i pé tir lo portré la réalité. In légzanp ? Tou lé moi nout zournal i sava shèrch dann bann shif l’INSEE épi i fé lartik la dsi. Moi an moi, ni an apèrsoi nout péi lé bon po figir dann gran liv bann rokor. Ala in ka lé bien intérésan, mé lé bien tris galman pars de tou-tan i parl l’égalité é l’inégalité rant bann Rényoné lé plizanpli gran.
Alon rogard lo ka dis pour san bann Rényoné an parmi bann pli rish. Kisa i lé so dis pour san la ? Sa sé bann moun i gingn plis dé mil sink san vin éro, par moi épi par pèrsone. Pou in koupl dé pèrsone rant la-dan i fo lé dé i gingn ansanm plis sink mil karant éro par moi. Si sé in koupl avèk dé zanfan, i fo gingn plis sète mil sink san éro par moi. Sa i tir pa sou la pat shoval sa ! Donk sa bann moun nana lo moiyin, é oplis i sava, oplis l’inégalité i agrav moi apré moi, ané apré ané. Astèr ni koné bien sinkant pour san bann Rényoné i viv dsou lo pa d’port la povreté. Oi zot mèm la diférans ! Si zot i oi pa bien alé rogard zot fish do pèy, sansa zot tèstasyon Rsa, pti rotrète sinonsa bann minima sosyo, é zot va rann azot kont par zot mèm kèl diférans nana rant la rishès é l’okisité.
Arzout èk sa sé in n’afèr lé bien voiyan pars si bann rish té i viv dann zot koin épi bann ti kolon dann zot kartyé, pétète noré pa tro vi léskandal, mé sa i viv inn koté l’ot, dann in mèm vil, dann in mèm katyé. L’èr-la, lé fasil pou konprann koman so l’inégalité lé voiyan konm in né dann milyé in figir, la pa moiyin nyor ali. Na pa moiyin éskiv ali. Donk, sa in réalité dir pou bann ti-kolon siporté é pou bann rish zot i pans sé zot kouraj é zot l’intélizans é pètète zot boté l’amen azot ète rish… Boudikont i fé pa di bann shif n’inport de koi, mé bann shif sa na tète dir. Sé sa la vérité !
Justin
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)