Crise de l’eau : alerte générale à La Réunion
6 août, par180 litres d’eau par jour par personne : droit dans le mur
26 avril 2017, sanm

Mon shèr nové, mon spès salté, rouj de fon dovan l’étèrnité, mi pans zot i doizète dann lo péi d’san savoir zordi. Zot i pansé Mélenchon téi sar gagn lo zéléksyon mé la pa ditou konmsa k’la éspasé vi ké lo Mélenchon la sort dimansh o soir par la ptit porte. Zot la shant de moun tout lo komérazr la sizyèm répiblik, l’asanblé konstityante mé lé bien domaz pou zot, zot i oir ar pa arien dann tousa. Finalman, zot i sort gingn ankor in kou d’rès trankil. Lé kant mèm annuiyan kan in parti politiki gingn in paké d’rès trankil é tré pé d’ siksé. Tok ! Pran sa pou toué.
Mon vyé matant k’i koz touzour la boush rouvèr, mi trouv sak ou i di lé karéman étonan. Ala in moun, son parti i sort gingn in batlavé vèy pa koman é sé in n’ot kandida é in n’ot parti té apiye kandida la, ké ou l’apré krétiké. Akoz ou i parl pa nou in pémésyé Fillon, akoz ou i parl pan ou in pé lo parti Répiblikin. Fransh vérité, moin nora profèr antann sak ou i pans dsi out prop kan é pa out litani dsi nout parti é tout bann rouj de fon.
Inn foi ké nou la di sa, i fo mi rapèl aou kant mèm, pou kosa nout parti i vanj koméla. Li vanj pou la résponsabilité bann rényoné : pou zot droi prann bann désizyon k’i fo pou nou gingn nout dévlopman. Mèm si la pa tro fasil prézant nout poinn vizé dann bann gran média : in l’égzanop, kan Yvan, nout port parol i di nout parti i sobate pou la résponsabilité bann rényoné, touzis si lo télé, sansa lo radyo i rode pa in moiyin pou ferm son také.
Donk si ou i pé koprann anou, ni dézintérès pa pou la gouvernans La Frans, mé la gouvèrnans La Rényon sa sé in n’afèr i plis k’inportan pou nou. Tok ! Pran sa pou ou.
180 litres d’eau par jour par personne : droit dans le mur
Mézami, néna inn-dé zour in bone surpriz téi atann bann zékoutèr la promyèr radio nout péi. Apré shak zoinal parlé, la fé la météo… konm dabitid (…)
In kozman pou la rout
Réaliser en dix ans des progrès qui auraient nécessité un siècle
L’île-fracture : l’aménagement en question (3/5)
Alerte lancée par le Programme alimentaire mondial
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)
Impact de conflits lointains dans un pays insulaire dépendant de lointaines importations
Combattre les causes du chômage de masse
Alliance entre Paris et Tereos pour exploiter au maximum les planteurs en recourant à l’argent public pour acheter la paix sociale ?
Derrière les fuites dans les réseaux, des choix politiques
Accélération de la crise du système néocolonial