
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
26 octob 2012, sanm
Na poin lontan, moin la poz in késtyon mé moin la pankor trouv in bon répons par raport nout Parti. Pou sak nana sèrvèl lyèv, mi rapel mon kozman :
D’apré sak moin la aprann dann konba nout Parti, in parti kominis i baz son laksyon dsi la mobilizasyon la klas travayèr. Li amène an mèm tan in politik d’inyon èk tout bann klas i trouv in l’intérè pou amène la lite ansanm bann travayèr. Mé bann klas-la, la pi tro nonbré pars bann pti prodiktèr kisoi dann l’agrikiltir, dann la pèsh, dann l’indistri, sa i fé pa in gran kantité d’moun. Si ou i azout èk sa bann z’intéléktyèl, sak nana in talan an plis pou sèrv zot péi, é mèm si ni gingn ral azot dann trin la klas travayèr moin la bien pèr sa i amène pa nou asé loin.
Na kant mèm plizyèr poin i pé zoué pou nou :
— Mi romark, sé nou k’i port déza, dopi lontan lo konba kiltirel é lo konba pou l’idantité. Konbien na d’moun i vé batay pou zot kultur, pou zot l’idantité ? Dann kèl parti nout sosyété i trouv azot ? Moin lé sir na in pé dann tout la sosyété. Arzout èk sa, kan i parl la kiltir épi l’idantité, la lite pou lo dévlopman la pa bien loin non pli.
— Mi pouré galman parl la défans l’anvironeman : dann la lite pou sa osi nana in bonpé d’moun i trouv zot kontantman pou armète an éta la tèr ni pran a baye èk bann zénérasyon k’i vien, mi pans ala in misyon k’i pé donn in sans pou nout vi.
— Astèr si ni rogard, dann nout program, bann mézir pou fèr fas lirzans sosyal konm nout dé gran sèrvis, la titilarizasyon bann z’anploiyé kominal, di pa moin na poin la-dan asé d’moun pou nou fé in bon travay, in kantité d’moun pou apiy nout Parti dann son bann projé pou transform la sosyété épi amène anou dann shomin lo dévlopman dirab…
Moin lé sir mon tablo la pa konplé, mé si ni ariv amène la lite dann tout séktèr mi sort di an o la, si sak mi sort di sé in répons sèryé par raport la késtyon moin la pozé, l’èr-la, sanm pou moin, nout ka lé pa dézéspéré. Sirtou, si ni fé sak i fo pou ariv o bi : la rokonstriksyon.
Justin
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)