
Un effort supplémentaire de 5 milliards d’euros nécessaire cette année
27 juinLa dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
8 juillet 2019, par
Mi souvien moin la lir listoir in zésklav parti marron apré sové pou pa bann shasèr i trap ali. Momandoné, li tonm atèr, tèlman blésé, li sava mor. In prète lé la avèk la troup é li sava oir lo zésklav é li domann : « Ou i vé mi done aou léstrèm onksyon ? ». Lo ga i di dann in dèrnyé souf : « Kosa i lé sa ? ». Lo prète i réponn ali sé in sakroman pou rouvèr la port paradi é konmsa ou va viv pou létèrnité avèk bann blan. Lo zésklav i réponn : « Si sé pou sa, mi koné kosa bann blan i vo é kont pa dsi moin pou viv avèk zot pou létèrnité. »
Aprésa listoir i rakont lo shasèr la done lo maron in kou d’gras dan la tète épi la koup poigné droit lo zésklav, la mète dann son bèrtèl, konmsa li nora ankèss la prime pou in marron tyé.
Zistoir-la moin la lir sa dann l’ané 1959 a popré dann tan nout parti té apré fé son promyé kongré é jenn ankor zour-la moin la pran konsyans nout péi l’avé in listoir é lété pa solman sète bann kolonyalis épi bann zésklavazis mé lété galman sète désèrtin moun la vanj pou la libèrté. Avèk parti kominis mon kan lété shoizi é mi pans la pa zordi mi sava kite so kan-la : lo kan lonèr, lo kan la libèrté, lo kan la lite kont loprésyon épi lésploitasyon é pou la dignité.
Vantredi passé moin lété konm d’ot dann in réstoran pou antann parl soisantyèm anivèrsèr parti kominis rényoné. Moin té apré ékout plizyèr pèrsone anparl lo bilan nout parti kominis é listoir moin la mark an-o la, téi tourn an boukl dann mon tète… Dann tan-la moin lété lisé Leconte de Lisle é mon papa, militan rouj de tou tan, l’avé amenn nout kaz bann tèz PCR é dann bann tèz-la téi rakont listoir nout péi é dann listoir-la téi parl la rézistans bann zésklav parti marron kont la dominasyon ésklavazis.
Fransh vérité avansa moin té fine antann parl la rézistans bann zésklav marron. Mi souvien mèm, shé nou, nout momon épi nout papa l’avé parl anou Anchaing parti marron dann li la rivyèr du ma. Néna in piton i port ankor lo nom gran shèf-la : Piton d’Anchaing é té laba li téi viv avèk son madam Héva épi son bann zanfan. I paré, mé moin lé pa tro sir, sé dann landroi-la lo shèf la gingn la mor.
Lo azar la voulu galman mèrkrodi soir moin l’asis in konférans Charlotte Rabeshala la donn dsi listoir kroizé La Rényon-Madagascar, é dann son konférans èl la anparl bann maron, zot shèf, épi Anchaing, Kapitène Dimitile, Lavèrdure, épi d’ot ankor konbatan la libèrté dann nout péi La Rényon… Mi yèm bien kan la vérité épi listoir i rotrouv azot in kou ko nmsa dann in mèm somenn.
La dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)
Des associations de défense de l’environnement et des citoyens sinistrés ont annoncé avoir déposé un recours pour obliger le gouvernement à (…)
En 2021, 595kg de déchets par personne sont collectés à La Réunion, soit davantage que dans l’Hexagone (548 kg/pers.). La Réunion se situe au 29e (…)
Dan noute kiltir popilèr néna bonpé kozman pou dir sa la éspass dann tan lontan… Mi koné pa pou koué, mé mwin néna dan l’idé k’ni viv in pé an (…)
Le Parti socialiste reproche au Premier ministre, François Bayrou d’avoir refusé de déposer un projet de loi sur les retraites permettant au (…)
Le Syndicat des énergies renouvelables a appelé les députés à rejeter la proposition de loi sur la programmation énergétique.
Au séminaire du 17 mai 2025, consacré au centenaire de la naissance de Paul Vergès, le PCR avait organisé 3 débats : ne soyons pas esclave de (…)
Face à l’urgence climatique et sociale, seize associations citoyennes et environnementales de La Réunion unissent leurs voix pour interpeller les (…)
Tou-lé-zan, dann moi zanvié-févrié, Tikok i sa rod gèp ek son bann kamarad. Zot i tras dann piton, la savann, la ravine… partou, é, souvandéfoi, i (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)