Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
9 décembre 2013, par

Samdi dèrnyé lété lo sèt désanm é si zot la rogard bien zot kalandriyé, zot la sirman romarké zour-la té la Sint-Anbroiz. Sint-Anbroiz ? Oui lo patron bann z’élvèr moush-a-myèl. Soir-la moin lété Sint-André pou in fèt batème. Donk, moin lété asiz koté in moun té apré rakont in gayar zistoir dsi Sint-Anbroiz zistoman. Sa in moun la viv dann l’erop rant 340 épi 390 apré zézikri. Donk lo zistoir lété sak mi sava rakont azot tout suitman.
Anbroiz té ankor in pti baba kan in voyaz moush a myèl la poz dann son bèrso, la rokouv son kor an antyé. Arzout èk sa téi rant, téi sort dann son boush konm moush dann in rush. Son papa, in lanpérèr -si mi tronp pa- kan la vi sa, la di konmsa si lo zanfan i mor pa, li va fé kékshoz gran dann son vi. Lo baba lé pa mor, la grandi la dévni évèk épi in gran konèsèr la syans Bondyé é an mèm tan in gran lékrivin épi in gran tradiktèr... Pandan i bon bout lo tan, moin lé ékout ali épi moin la koz avèk li dsi la késtyonn moush-a-myèl, dsi lélvaz moush, dsi bann produi la rush -pars la pa arienk do myèl i tir dann la rush- i tir osi lo polène, la zélé roiyal, la sir, é tout in kantité zafèr i ansèrv médikaman. Solman antansion èk bann maladi épi l’anpoizoneman bann moush par désèrtin z’insèktisid. An ékoutan lo boug, dann fonn mon kèr moin té i pans na dmoun intrésan dann mon péi, é nana vrémann dmoun i pans l’avnir nout pèp.
Pou finir, m’a rakont azot in malèr dann la rush. Bann butinèz i sava fé zot travay kisoi pou alé rod lo néktar, kisoi pou alé rod polène -polène sa i sèrv pou done manjé bann ti larv zabèy. Mazine in kou lo group butinèz i tonm dann in niyaz z’inséktisid, soi zot i mor dank zot i ramène pi lo manzé banna i atann dan la rush. Soi lo produi i soul azot, i afayi zot nérone, é zot i pèrd lo sans l’oryantasion, zot i artrouv pi zot rush. L’èr-la, bann gardien, kan zot i oi lo produi i rant pa, alé konprann pou kosa, zot i tyé lo bann larv é tout in ponte la rène i pé ète pèrdi pou karant zour... Alé ni rotrouv ! Si mi di azot sa, la pa pou rann azot tris, sé solman fé travay zot koko dtèt dann lo bon sans k’i fo.
Justin
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture