
Kèl volonté zénéral ! In pé la boir kossa !
30 juin, parMézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Kan ou néna in gard-manjé plin, i fo tash moiyin gard ali plin :
2 zwiyé 2020, sanm
Mé zami, kosa i lé in gard-manjé ? Mi pans sirman zot i koné pars bann léktèr Témoignages I koné in ta d’zafèr. Moin, mi souvien la kaz kan moin té jenn l’avé poin fréjidèr él’avé in mèb avèk in griyaz fin. An plis avèk sistèm-la lo manjé té pa dann in milyé konfiné. Ladan téi mète manjé bien abrité kont bann zinsèkt, kont bann pti souri, épi osi lo shate. Shé zot koman lété zot gard-manjé ? Késtyon pozé ! Mé o fète pou kosa mi di azot sa ?
Sinploman, pars dimansh matin moin la ékout dann in lémisyon rolizyèz in gayar kozman mésyé Prosper Eve profésèr istoire dann l’inivèrsité La Rényon. Akoz mi di té intérésan ? Dabor inn par la form : kozman-la té bien tourné.épizapré par lo fon :
Kosa mésyé – la téi rakont ? Sinploman d’apré sak moin la konpri La Rényon la déza été izolé dann son listoir kansréti dann la guèr 1939-1945. Lété asé izolé dann konfinaz é pèrsone i di pa si domin nout péi lé pa riskab d’ète ankor tou sèl, é oblizé débrouye ali par li mèm. I pé ariv ninport de koi : é si l’avé in dézyèm vag Covid 19 ! É si l’avé in n’ot pandémi ! Sansa si lé zom avèk zot foli i déklansh pa in guèr !
Donk la loson lo profésèr i tir dann listoir la Rényon, sé k’i fo an avoir in gard-manjé é i fo gard ali plin. Mi pans ala in lidé révolisyonèr toulmoun i partaz isi shé nou. Sak la viv la guèr l’Irak i koné koman d’moun – désèrtin-la shoké pou in sasé d’ri. Dann konfinaz nou la vi ankor demoun apré ralé pousé pou zoignon. Pou kosa ? Pa pars nou lé li sovaz ké lé z’ot moun in pé partou dsi la tèr, mé pars nout pèp, kan i ariv, in tablatir konm sak nou la konète, li lé dann lo linsékirité alimantèr é dann in ka konmsa i pé an avoir bann mouvman koléktif irasyonèl.
Nout parti, dopi lontan i rovandik in politik sékirité alimantèr dann l’intéré nout pèp-mi pans sa lé valab pou la plipar bann pèp dsi la tèr - é kozman lo profésèr Eve i vien zis a poin pou rapèl anou in vérité nout listoir kolonyal avèk son politik kontoir l’amenn anou po obliyé. Alor, kansa in vré politik la sékirité alimantèr ? Apré la kriz va vni apré, sansa avan la kriz i mank ar pa vni apré ?
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
10 000 citoyennes et citoyens – paysans, scientifiques, médecins et victimes – se sont mobilisés dans plus de 60 villes en France pour alerter sur (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Médam zé Méssyé, la sossyété zot i ansouvien lo tan l’avé lo pou. Sa té in problèm pou zabitan noute péi pars pou-la sa i grate la tète, é i rann (…)
Les députés ont inscrit dans la loi un premier objectif d’atteindre « 87,5% » du Smic dès le 1er janvier 2026, tout en assurant de « prioriser le (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)