
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
25 séptanm 2023, sanm
Mézami somenn passé mwin lété in konféranss Daniel Waro dann l’inivèrsité la Rényon é dann konférans-la, momandoné Daniel i di avèk bann zétidyan — l’avé in bonpé zétidyan soir-la ! - : mi koné bonpé rantre zot i di « mi néna » mé mi panss pa i fo di sa konmsa. Kan li di sa Daniel i toush in késtyon sèryé : késtyon-la sé pou konète kanssa ni koz kréol é kansa nou lé in pé an déor, kansa ni ékri in kréol klassik é kansa ni fagote.
Pou kossa mi di sa ?
Pars si ni pran bann vèrb, konm « néna » épi « lé » — dizon bann vèrb okssilyèr —, pou toute sak i koz in kréol klassik ni di : « mwin néna », épi « mwin lé ». La nou lé dann prézan — si ni rante dann passé la pi parèye mé la ni koz prézan… Mi doi dir azot, mézami, kan mwin la konète sa é l’èr-la nou lété dann tan la lite an maronaz pou la lang kréol, mwin té kontan, mwin té fyèr. Mi panss sé in zour kan mwin té apré ékoute Boris Gamaleya apré koz dsi la gramèr kréol rényoné.
Lé vré, li la di anou galman pou la plipar bann vèrb i di « mi » é lo vèrb li mèm li bouz pa — li varyé pa dann lo prézan. Par ébzanp pou lo vèrb « manz » ni di : mi manz, ti manz, li manz… é nou té kontan galman pars nou té i oi noute lang té in lang avèk son bann règléman d’la lang, i fo réspékté.
Mézami ni koz pa la fasson ékri la lang-la — la grafi si zot i vé — ni koz la lang, la fasson li fonksyone é mi di dann mon kèr bann zétidian sak l’apré aprann la lang épi la kiltir kréol la Rényon i dovré réspèke bann règloman la lang, sèl manyèr pou manyé la lang korèktoman épi dann la stabilité.
Toute fasson zot proféssèr i doi pa manke bien ésplik azot sa. Epi lé pa défandi frékante bann bon z’ otèr, bann bon maloyèr, ségatyé, bann bon liv ékri par bann bon shèrchèr é toute sak i s’ansui… La pa toute demoune la viv dann in famiye, dann in vilaz é an maronaz pou mète la lang kréol rényoné anlèr épi la aprann pou fé avanss la lang i fo réspèkt ali. Li lé pa pliss, li lé pa mwin. Réspèkt ali.
Alé ! Mi arète in kou pars mwin néna somèye an rotar — i di pa mi néna — épi pou dir azot mwin lé fatigué — é pa mi lé fatigué. Zot i rapèl lo shanté Jacky Lechat i apèl Anne Line « Mi dor pi la nuite, mwin lé fatigué… ».
A bon antandèr, salu !
Justin
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)