
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
6 avril 2023, sanm
Mézami an parmi bande péi l’Afrik néna in pé i soufèr la fain é sé avèk l’ède internassyonal ké zot i sirviv. Mi sorte lir dann Témoignages, dann Burkina Faso, néna in milyon d’moune la bézoin l’ède internassyonal. Dann Burundi i fo konte in milyon édmi d’moune la bézoin l’ède. Parl pi lo milyar d’moune i soufèr la fain kronik dopi komansman ziska la fin zot vi.
Toussa pou koi ? Néna plizyèr rézon. Néna la guèrre, néna lo térorism épi azoute èk sa lo réshofman klimatik épi toute bande maladi i grèf dsu bande plante… Arzoute avèk sa bande kiltir komèrssyal k’i ranplass la plipar d’tan sak i apèl bande prodikssyon vivriyère é la plipar d’tan, initilman..
Mézami si ni rapèl parol bande zansien, ni antrapèrssoi koman bande rényoné la soufèr la fain dann tan la guèr 1939-1945. D’apré sak la rakonte amwin demoune l’avé tiké, mé avèk lo tiké téi gingn pa gran-shoz si tan tèlman mayi téi manke, luil téi manke, la grèss l’avé poin tro. L’èr-la bande famiye téi konpanss sa avèk ravaze.
Néna poin lontan in groupe militan la désside alé plante fouyapin pars bande zansien l’avé rakonte azot demoune la sirviv grass sa : avèk sèl la grèss poiv, avèk dosik, sansa konm pom-tèr frite. Sa té in famé zidé, mé apré in koupe de tan nou l’arété.
Bande militan Sin-dni néna in prozé plante zak pars zot i panss zak i pé ède konbate la famine. Mi trouv sa bien mé l’éssassyèl sé d’mète an pratik : zak i ansèrv pou fé in bonpé zafèr sa : kari an natir sansa avèk la vyande, zak an gouss, kari grin d’zak é kan sa i done ébin alé fini ali si wi gingn.
Sé la ké mi arvien dsu Prézidan Sésèl. Ala son l’idé é ala kossa li la di demoune laba : li la di si zot i vé ranpli zot boujaron — zot vante par l’fète — ébin i fo plante pyé fouyapin é demoune la ékoute ali épi la planté. Dsu lil Mahé néna troizan l’avé katmil pyé fouyapin, é zordi néna 9000 é la plantassion i kontinyé in pé partou dann lo péi… Pou fé kossa ansanb ? Dabor la farine, épizapré frite, kari avèk la vyande épi natir,, konfitir, gato é toute sak i pé fé a vèk suivan l’idé shak pèrssone i pé avoir..
Alor pou mwin in n’afèr inportan sé ké demoune Sésèl, konm demoune toute bande zil l’apré kalkil in n’afèr sé assir la nouritir la popilassion. Sak lé vré laba, lé vré issi, épi in, pé partou dann noute l’anvironeman.
A bon antandèr, salu.
Justin
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)