Promyé mé 2012 : Sak i sèm lo van i ramas siklone !

26 avril 2012, sanm Justin

La-ba, dan l’Amérik, bann sindika travayèr i fé zot kongré l’ané 1884, é zot i désid, dan dé z’ané, zot va gingn diminyé la diré d’tan la zourné travay. Promyé mé 1886, zot i déklansh in grèv ; l’èr-la, dé-san mil travayèr i gingn la zourné travay uit èr. Aprésa, troi-san-karant mil travayèr i déklansh in grèv zénéral pou gingn la mèm shoz ; la zistis épi la polis i pèl-mèl ansanm.

Dann in grèv dan la vil Chicago la-ba, la polis i tyé troi grévist dovan la sosyété MC Cormick. Landomin, bann manifèstasyon i arkomans.

Lo troi mé, kan i ariv la finisyon lo bann manifèstasyon, in group grévist i afront in group polis. In bonb i pèt : in mor an parmi bann polis, épi in batay zénéral i fé sèt mor an parmi bann polis. Aprésa, sink sindikalis lé kondané a-mor : lo onz novanm 1887, i pann kat, lo dèrnyé i shoizi suisidé. Na poin la prèv zot lé koupab, mé la polis èk la zistis i vé arèt èk mouvman travayèr. L’ané 1893, dann in prosé an rapèl, tribinal i romark bann kondané té pou arien dan la késtyonn bonb. Pli pir, sa lété in konplo la polis èk la zistis pou kas bann travayèr.

Dopi so tan-la, dann in bonpé péi, sé lo promyé mé k’i fé la fèt travayèr ; pa in fèt pou zoué, mé in fèt pou réklam lo droi.

Pou kosa mi rapèl sa, pars Sarkozy la désid fé la fèt lo "vré" travay lo promyé mé. Sa sé in l’éskrokri, konm zot i konpran, pars fèt-la sa la zamé fé épi sa in manyèr pou détourn l’éspri d’moun dsi bann rovandikasyon bann travayèr. Mé la pa promyé foi lo boug i fé détournman konm sa. Mi pans li rod l’afrontman ; kosa v’arivé, mi koné pa, mé sak moin lé sir, sak i sèm lo van i ramas siklone.

 Justin 


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus