
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
25 juillet 2012, par
Matant Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spès salté, rouj-de-fon dovan l’éternité,
Si mi di aou moin lé kontan, ou va dir amoin pran konstan. Mé poitan, moin lé kontan pou d’vré. Vi koné, dsi la késtyonn lo kréol rényoné, mi shas pa avèk zot, bann rouj-de-fon. Moin la fine dir, é pli d’in kou, moin la fine dir sa la pa in n’afèr pou amontr l’ékol, étsétéra, étsétéra, la ké lo ra. Mi sar pa répèt mon mès ankor in kou. Pou kosa ? Pars zordi, in Kréol i pèz dan la vi piblik, vi k’li lé dépité, la parti ankor pli loin ké moin. Sanm pou moin, li la di nana dé kalité kréol : kréol lé-o é kréol lé-ba. Li pèrsonèl, li lé alèz blèz dann kréol lé-o. Mé kréol lé-ba li anparl pa, li di, pou li, sa sé konm la lang rus, é konm li di li-mèm, la lang bann rus, sa lé difisil. Kosa na d’myé ké sak li la di ? Tok ! Pran sa pou toi !
Justin la fé pou répons :
Mon vyé matant k’i koz touzour la boush rouvèr, si ou té i égzis pa, té i fo invant aou,
A bon ! Ou la antann in dépité La Rényon di in n’afèr konmsa ? Daoir li té i plézant ? Pars, moin pèrsonèl, moin la fine alé in pé partou dan La Rényon é na poin in plas demoun la pa konpri amoin, é moin la pa konpri d’moun. Donk pou moin, na in sèl lang kréol dan nout péi, é lang-la sé lo kréol rényoné, rokoni dan la Konstitisyon fransèz konm lang réjyonal. Biensir, toulmoun i koz pa partou parèy, épi konm di lo kont, i varyé in pé suivan l’androi, suivan la kiltir shak famiy. Arzout èk sa, konm sé in lang vivant, èl i viv. Bann lokitèr i invant, i aranz, i konplèt. Na arienk bann lang mor i bouz pi.
Astèr, na in n’afèr lé grav. Kan i di nana dé, troi, kat kalité kréol ou sinonsa lang kréol, ou i pé, san vouloir, kas par bout nout rényonèzté, sak nou l’apré konstrui zour apré zour. Nout rényonèzté, sé nout l’idantité, é si nou la poin l’idantité, kosa ni gingn fé ansanm san dispite, san batay, an solidarité. Mi arèt tèr-la, mé san obli dir : "Promyé zoutiy lo jéni in pèp, sé son lang !".
NB : Stendhal : « Le premier instrument du génie d’un peuple, c’est sa langue ». Mi pans pa Stendhal té dépité, mé li té solman inn an parmi bann pli gran ékrivèr (ou bien écrivin fransé). Lo moun la ékri “Le rouge et le noir” épi ankor d’ot roman bien gayar.
Justin
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)