Sa in n’afèr ni doi nout bann z’ansète

30 octob 2010, sanm Justin

Kode noir sa règloman pou bann zésklav dann koloni. Règloman-la té obliz bann mètr done z’ot zésklav in l’édikasyon katolik, avèk toute bann sakroman. Kan la mortalité té i ariv, té i falé antèr bann zésklav batizé dann in simitir. Pou sak lété pa, antèr ali la nuite, dann in karo la tèr pa tro loin l’androi li la gingn la mor.

Ousa i lé bann tonm ?
Donk, vi k’sa lé vré, nou té i doi trouv in bonpé tonm zésklav, mèm plizyèr santène de mil. Zot i konpran amoin ? Bin, tir la par siklone, tir la par ra’d’maré, tir bann vyé simityèr la pèrde dann zèrb dé z’Indes, tir ankor bann zéklav la parti an maronaz. N’ora du rèss in bon pé ankor. Poitan tonm zésklav, sa lé rar konm korn lapin... Pétète, sa i vé dir, mèm dan la mor l’avé poin l’égalité ? Pétète, é mi vé pa zoué lo listoryin gro doi, é mi koné in pé va di, bann zésklav la gingn in bon sépiltir konm bann mètr. Sak i pans konmsa, i fo li prouv son l’idé. D’ote konm moin va di, lo mètr la pa fé l’anbara avèk lo kor zésklav. La antèr sa in pé konm l’arivé.

Bann z’am demoun la pa ramassé
Dann toute simitir, nana in kroi Zibilé. Toute demoun i mète in pti bouké, pou bann défin la pa gingn in bon l’antèrman, solon sak mon vyé famiy la di amoin. Bann z’ame érant, par l’fète. Bann z’am pèrsone la pa ramassé.

Dépi l’ané dèrnyèr nana in plak pou zot dann simitir Père Lafosse, Sin-Lui. Sa lé byin ! Sa lé zis ! Sa ni doi nout bann zansète.

NB : Art. X lo Kode noir 1723. Les maîtres seront tenus de faire enterrer en terre sainte, dans les cimetières destinés à cet effet, leurs esclaves baptisés ; et à l’égard de ceux qui mourront sans avoir reçu le baptême, ils seront enterrés la nuit dans quelque champ voisin du lieu où ils seront décédés.


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus