In kozman pou la rout

Sak i aprann san azir, i fouye la tèr san planté

10 novanm 2020, sanm Justin

Mé zami, zot i koné néna in késtyon la plipar d’tan demoun I poz azot, sirtou bann moun I yèm fé travaye zot koko d’tète, plito zot matyèr griz é késtyon la pou désèrtin I apèl : lo gatir rant téori épi pratik, épi vèrsi vèrsa. Mi rapèl kan moin la lir liv bann promyé partisan l’otonomi sansa zot zournal téi port lo nom “lo salazien”—bann fran kréol konm téi apèl azot - in pé avant 1848, in n’afèr la étone amoin : banna té i zoinn la plipar d’tan la téori avèk la pratik. In moun téi apèl Robinet de Lasserve lété for pou sa. Zordi ankor bann moun i apèl bann moun d’aksyon i tash moiyin pans zot aksyon pi azir par raport zot pansé. Mi pans inn é l’ot i marsh ansanm : la pansé i pèrmète in l’aksyon pli éfikas é in l’aksyon pli éfikas i anrishi la moèl la pansé. Alé ! mi kite azot rofléshi la dsi é ni artrouv pli d’van. Sipétadyé.
Nb si bann fran kréol intérèss azot alé oir mon lartik dsi Lescouble dann témoignages mèm : « il était une fois Jean Baptiste de Lescouble »

Padport

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus