Projection du film « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple »
1er août, parMardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
3 octob 2020, sanm

Yèr soir moin la gingn la shans ékout in konférans dsi lékritir dann kréol rényoné é lo sizé lété : « Pou kosa i fo trouv in grafi, sèl é inik, pou tout sak i vé lir épi ékrir dann kréol rényoné ». Moin la trouv konférans-la lété valab pou vréman. An-plis ké sa lo konféransyé Axel Gauvin téi mank pa konbine son limour natirèl avèk son démonstrasyon syantifik.
Konférans-la la dir dé zèr d’tan é moin pèrsonèl moin la pa vi lo tan pasé. Aprésa, demoun la komans poz késtyon é moin la konm antandi in késtyon inportan. Sak la pozé la di apopré sa : kan li oi tout travaye bann zansien la fé dopi 1977 é mèm avan, kan li oi lo tavaye lo karaktèr syantifik sa nén a, li domann ali kèl koté lété lérèr pou nou ète ankor konmsa zordi. Li téi vé dir : la koz nout lang kréol la pa vréman avansé.
Mi pans lo moman lé vni pou fé in bilan sak bann zénérasyon militan épi linguist, épi ékrivin é san konté léktèr la fé an solman sikant zané. Pou lo konféransyé La Rényon la fé in bon bout shomin é i fo pa touzour dir la pa avansé, la pa avansé…
Moin pèsonèl mi pans la koz la lang kréol rényonèz la bien avansé : 78 % bann rényoné lé pou in l’ansègnman an kréol rényoné, 98 % lé pou amontr la kiltir kréol rényoné dann lékol, san konté la kantité d’moun i pans nou néna vréman in lang kréol rényonèz. Avèk sa si ou i koné tout bann talan dann fonnkèr, dann kont, dann in pé tout bann zanr litérèr épi kiltirèl, i pé pa di la pa avansé.
Mi arète la pars moin lé sir dann nout sosyété konm partou néna bann tanpi épi bann tanmyé, bann sa i marsh é bann sa i marsh pa mé pou moin bann zaktèr kiltirèl la fin 20e syèk épi débi 21 eme syèk la poin pou roprosh azot kékshoz. Zot la bien é zot i kontinyé sèrv zot péi é sèrv zot pèp. Sé pa zot i doi roprosh azot dé shoz, mé sak la sèye mète kal in pé partou é finalman la bate an aryèr, sé zot i doi manz zot vomi.
Mardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
In kozman pou la rout
Système à bout de souffle
Le Président de la Chambre de Commerce et d’Industrie de la Réunion prend acte de l’engagement de la Ministre des Outre-mer, relayé par la presse, (…)
À chaque annonce de fermeture de services publics, à chaque recul social, à chaque renoncement budgétaire, le même chiffre est brandi comme une (…)
Ce courrier fait suite à celui précédemment publié ayant comme titre : « Comment la conscience émerge-t-elle selon Antonio Damasio ? ». Je n’en (…)
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
315 emplois supplémentaires en trois mois
Versement du reliquat de l’aide à la production de canne à sucre pour la campagne 2025-2026
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)