Un vestige de la société esclavagiste est en train de tomber
11 juin, parCourrier des lecteurs
12 zwiyé 2021, sanm

Mi sorte fé pass dann Témoignages in zistoir Robert Gauvin dsi moush sharbon-samdi 26 juin épi samdi 3 zilyète. Pou sak la pankor lir, sé listoir in moune la pèr moush sharbon é li fé toute sak i fo pou détrui bande zinsèkt-la dann son kour, épi li ariv o bite, ziska ké li aprann avèk son voizine moush sharbon i fé in bon travaye pou fékonde grénadine. Li rogrète sak li la fé, mé sak lé fé lé fé é konm i di « rogré i vien apré la mor ».
In zistoir mwin la bien aprésyé, mé san savoir lo même zafèr i sava ariv amwin. La pa ké mi détrui bande zinsèkt, sof fourmi k’i morde kan li anpèsh amwin pass mon fangok dann mon pti plantasyon. Mé oila, dann mon zardin néna plizyèr pyé zanbrovate é kan sa lé an flère, mi apèrsoi shak ané moush sharbon apré vol flèr-an-flèr é sa i zoué in bon rol pou done amwin zanbrovate.
Donk pyé zanbrovate lé an flère, lo jone, konm lo rouj, lo pti konm lo gro é pa in sèl moush sharbon-Pa in sèl moush a myèl galman, ziss bande pti papiyon mé la pa sa. L’èr-la, mwin l’apré kalkilé kossa i fé k’in n’afèr konmsa i ariv. Mi domande amwin galman si sa i ariv dann d’ote bitasyon. La pa loin mi akize bande moune i fane produi kan la nuite i arive, pou tyé moustik, mé mwin lé pa sir pou linstan.
Mi romarke na pi moino konm d’abitide, tourtrèl normal épi tourtrèl malgash i komanss diminyé alor mi poze amwin késtyon. Mi domande si néna in maladi dsi bann pti zanimo-la-si sé la fré l’apré fatig azot !-, sansa si sé sak mwin la di an-o la. Mwin lé mèm pa sir si banna la kite mon bitasyon pou alé in n’ote koté… Antouléka mi panss sa lé a suiv pars dann touléka, in zour sar blizé fé in néssaz zinsèk épi toute kalité zanimo épi larg ali dann bann zardin éksopré. Si i kontinyé é si banna i gingn pa défande azot par zot mèm.
An atandan mi garde mon zanbrovate tou lé zour é mi domande amwin si mwin nora lo grin sète ané konm tou lé zan. Mi signale kante mèm la natir sé in tou é li doizète prézèrvé pars konm lo saz i di kan nora pi arien pou manzé in pé va rande azote konte larzan i manz pa, ni an bouyon, ni an salade, ni an soupe. Mèm konfitir larzan lé pa possib fé. alé ! ni artrouv avan la kolère pran moi.
Courrier des lecteurs
Mézami , néna par-la dë somenn in sèrtin prézidan zétazini la di dann in konféranss de press li lé dakor pou ashté bannzil chagos mé sa sé in (…)
In kozman pou la rout
La Réunion dans la mondialisation sans protection
La Réunion dans la mondialisation sans protection
Ouverture hier à Sainte-Suzanne
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture