
Turbulence à la Mairie de Saint-André
5 juillet, parAprès les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
9 séptanm 2021, sanm
Mézami, mon bande dalon, souvan défoi, souvnir lékol i pass an boukle dann mon tète é mi arète pa poze amwin késtyon. Sirtou pou konète si mwin lé konm toulmoune sansa mwin lé pa parèye é sa i étoneré pa mwin si mwin sé in ka dann la pédagozi.
Mon pli mové souvnir sé la lang bande zanglé. Mwin la zamé gingn aprann lang la pèrfide albion bien konm k’i fo. Si mi souvin bien mwin la rèst blok dsi dë zimaz : inn té in radyator. Sa lété dann mon liv sizyème é mwin l’avé in l’anvi mon proféssèr méssyé Piter Boy i ésplike amwin kossa lété sa. Mé konm mwin té in pé vantar mi diré mwin la zamé domande ali ésplike anou kossa i lé in radyator. Mwin té i koné pa, é mwin téi konpran pa kossa so drol déssin téi vé dir é mi pans mwin la pass omoinss in trimèst troi moi édmi bloké dsi mon radyator. Mwin noré pi domande dann mon famiye d’apré zot ? Mwin té tro fyèr pou sa.
L’ote té lo polcemann puppet, mé nou v’arète la avèk sa. Pars pou mwin inn é l’ote lé parèye é la fé gaspiye amwin mon tan. Si tèlman ké katrèr par somenn dopi sizyème ziska promyère é mèm mwin la doube kékfoi, mwin la zamé aprann lo langlé. Mi pé dire azot zordi, lo tan la passé, é mwin lé ilétrétré dann lang-la. Alor mi rire pa kan i di in moune lé ilétré dann franssé, mi koné kossa i lé dann l’anglé é kan mi panss sa mwin néna konm in doulère dann monpyé d’kèr ki dsand dann mon pyé d’foi, épi k’i romonte dann mon pyé d’kèr apré in bate karé dann mon lintètin lo grèl avèk lo gro.
Mi antan in pé apré di dann mon zorèye : i fé arien vi ké ou lé kanifyé dann franssé ? Kanifyé dann franssé ! Mi kroi pa zot, pars si mwin la fé zétide dann mon tète, pou konprande mwin téi mète toute an kréol rényoné : kissoi listoir, kissoi la zéografi, kissoi lo droi in pé toute kalité lo droi, kissoi mwin téi aprann par kère, kissoi mwin téi mète an kréol é konm di l’ote l’avé in dézyème voi té i souf amwin sak téi vé dire dann kréol rényoné. Souvan défoi téi travaye an groupe é san onte, mwin téi di, i fo mi mète an kréol pou konprande si tèlman déssèrtin téi gaspiye amwin-mi rapèl sa konmsi té yère. In spèss dikotomi téi instal dan mwin-in sorte guèr sivil si zot i vé – kan mwin té i sèye aprande. In réakssyon d’rojé rante mwin é sak i vé rantré é mi pé dire azot po sa na pwin médikaman anti-rojé.
Sé pou sa mi di azot, mwin sé in ka é avan mi sava i fo in gran pédagog i sèye démaye mon ka. Sansa li rozistr toute sak néna dsi mon dik dir intèryèr, pou dékode pli tar. Pou kossa ? Mi s’anfou mé mi panss sa va fé avanss la pédagozi… Zordi mwin lé ilétré dann langlé, dann lalman, dann la syanss mé sa lé normal-in syantifik sé in ilétré an pèrmanans – mwin lé galman ilétré dann franssé pars konm mwin la di azot toute zafèr i fo mi mète an kréol rényoné.
Mon fyèrté kréol rényoné : aou sèlman la gingn fé la paire-la pé avèk mwin ! Avèk ou toussèl, avèk mwin, nou la sign in bon lantante ordyal mé pou vréman. Si mi diré azot, é poitan.
Après les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
Le CIOM « national » aura bien lieu le 10 juillet au Ministère des Outre-mer, en présence du Premier ministre, François Bayrou et du ministre de (…)
Kan i ariv Novanm-Désanm-Zanvié, domoun i réziste pi ek la salèr. Zène-zan i mars dann somin, zène-fi i roul an dékolté ; sétaki i rod in manir po (…)
En avril 2025, la ministre malgache des Affaires étrangères, Rasata Rafaravavitafika a déclaré que "la position de Madagascar concernant la (…)
L’ancien chef de la diplomatie européenne a déclara qu’« en un mois, 550 Palestiniens affamés ont été tués par des mercenaires américains ». Une (…)
Après l’opération militaire d’Israël « Rising Lion » (« Lion dressé ») contre l’Iran dans la nuit du jeudi 12 au vendredi 13 juin 2025, et celle (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)