Tèst ADN : Dann tan, gouvèrnman té moin rogardan !

11 octob 2007

Koman-koman bann dépité épi bann sénatèr - gouvèrnman mèm konpli - la fini par mète bann tèst ADN dan la loi si lo rogroupman bann famy. Inn foi ankor, ala in bon dékouvèrt la sians, mé kossa bann politik i fé ansanm ? Zot i galiz nout bann frèr épi nout bann sèr i sort lafrik, Madagaskar épi d’ot landroi ankor avèk bann moun la fé krime la zistis l’apré rodé.

Mésyé Fillon i apèl sa in « détail » : in détail, kan i fé sa avèk bann moun lémigrasion. Lepen lavé di "bann shanm a gaz" sa sé in "détail". Zot i kroi mésyé Fillon, la foursh la langué, sansa zot i pans in foi an plis li amontr son mové fon ? La droit la manz front national, sansa front national la manz la droit ?

Kan bann tirayèr sénégalé, bann zèn malgash, bann moun lalzéri épi tou lé z’ot la fé tyé azot pou la Frans, mi kroi pa la parti fé priz de san pou oir si zot lavé lo droi mourir pou "la patrie des droits de l’homme", si zot san té i pèrmète azot fé in n’afèr konmsa. Sa la pa in détay-sa ! Sa in n’afèr séryé é pliské !
Mé dann tan-la, lavé poin lo tan triyé, dann tan-la, gouvèrnman la frans lété moin rogardan.

Justin


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?

Bann modékri andann forom

  • Rouve lo yié mon kaf ou oi pas ça cé un loi hipochrite.
    mi sa pas fé un dessin pou ou.
    zot i casiét derière cet loi kom ça ou oi pas zot vrai visage
    mi laisse à ou méditer.


Témoignages - 80e année


+ Lus