
Un effort supplémentaire de 5 milliards d’euros nécessaire cette année
27 juinLa dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
25 séptanm 2014, sanm
Lo réshofman klimatik, lo réshofman nout planèt. Soman ryink di, ousinonsa pansé i fé drès shové dsi mon tèt, i fé mont frison dsi mon kor, koko i shof. Alala in sijé brilan konm i di. Bann éspésialis, plito bann siantifik i di, si nou kontinié konmsa la tanpératir va goumanté. Sa i sipoz nou dwa réfléshi koman ni abord lo konplikasyon é kèl répons ni aport sirtou. Sa i vé dir, do lo va mank a nou si sèrtin z’andrwa la planèt, donk domoun sora oblizé bouzé, migré plis pou alé rod zot soso.kan i fé sho, tro sho, défoi nana nouvo maladi i aparé. L’andrwa ou plant in pié d’bwa i fodra mèt otshoz, pétèt na pi ryin i pouss osi.lo nivo la mèr va monté é in pé i di i pé désot 50 cm dé otèr an plis. Sa i vé dir in bonpé vil, vilaz si bord-mèr i sava disparèt, mi pé pa dir a zot tousa malèr i pé ariv a nou si ni pran pa consians. Mwin la vi in réportaz dann télé si lé z’il maldiv èk la taylann, na pwin tro lontan é sa i éspass pa lwin laba, i éspass pa dérièr solèl, i éspass dann l’oséan indyin, koté nou la mèm sou nout zoryé.I fo war koman banna i trèt zot déshé ou plito i maltrèt lo déshé.i fé frémi bayoun. Sa i fé di a mwin nana i anfou-pa-mal. Lé pa la èk sa.
Alorsse, lèr la, bann chèf d’éta la réini a zot pou an parlé, tèlman lo sijé lé brilan pou tash manièr réfléshi si in ot sistèm dévlopman é pou pran d’ot résolisyon é sirtou pou angaj a zot pou fé in not l’ékonomi.L’objektif bann shèf d’état sé dé limit a 2 dogré lo réshofman or solon lé siantifik si nout l’émisyon i rèst o nivo aktyel, riskab ni atinn 4 a 5 dogré an plis a la fin di sièkl. Alorsse sa in n’afèr i dwa konsèrn nout tout ? A nou osi, nout nivo ni pé partisipé a nout rédiksyion dé émisyon de gaz a éfé de sèr, pétèt komansé par pi tro roul dann loto, kantité loto i rant tou lé zan baya, mé ni pran pa lo bon shomin èk lo nouvèl rout di l’itoral, in rout si la mèr, mé fransh vérité ni marsh si la tèt, mi sort di a zot lo nivo d’lo sar monté mé bann désidèr lé san konprénir i tyinbo pa kont. Dopi lo tan Paul i prévyin a nou, tansyon-pangar.
Par konsékan, si ni vé protèz nout planèt nou na pwin bonpé solisyon, sanm pou mwin, ni dwa déza rovwar an total nout fason konsomé. I fo dé zordi ni diminié nout émisyon de gaz a éfé de sèr. Amwin mi di fèrm lo gaz, do fé i sar pran dan la kaz.
La dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)
Des associations de défense de l’environnement et des citoyens sinistrés ont annoncé avoir déposé un recours pour obliger le gouvernement à (…)
En 2021, 595kg de déchets par personne sont collectés à La Réunion, soit davantage que dans l’Hexagone (548 kg/pers.). La Réunion se situe au 29e (…)
Dan noute kiltir popilèr néna bonpé kozman pou dir sa la éspass dann tan lontan… Mi koné pa pou koué, mé mwin néna dan l’idé k’ni viv in pé an (…)
Le Parti socialiste reproche au Premier ministre, François Bayrou d’avoir refusé de déposer un projet de loi sur les retraites permettant au (…)
Le Syndicat des énergies renouvelables a appelé les députés à rejeter la proposition de loi sur la programmation énergétique.
Au séminaire du 17 mai 2025, consacré au centenaire de la naissance de Paul Vergès, le PCR avait organisé 3 débats : ne soyons pas esclave de (…)
Face à l’urgence climatique et sociale, seize associations citoyennes et environnementales de La Réunion unissent leurs voix pour interpeller les (…)
Tou-lé-zan, dann moi zanvié-févrié, Tikok i sa rod gèp ek son bann kamarad. Zot i tras dann piton, la savann, la ravine… partou, é, souvandéfoi, i (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)