Canne à sucre à La Réunion : il est temps de tout revoir
21 septembre, parSortir du système néocolonial de simple fournisseur des profits d’une société exogène
15 janvier 2014

Matant Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spès salté rouj-de-fon dovan l’étèrnité,
Na kékshoz mi konpran pa dann so park nasyonal lé-o. Alor, koméla, tout lé défandi ! Alor koméla ou na in bout la tèr é lé pi aou ! Ou na in pti biznès dann lo famé park é i fo ou i tak baro ! Mèm in lélvaz lé défandi an rézon ké ou i détrui la natir ! Mèm in landroi pou pikniké, i fo k’i fèrm. È toulmoun i koné kréol i èm alé dan la natir pou manz son rogay sosis. Sète-la osi i pé pi fèr ! Sa sé in n’afèr ki énèrv amoin, oir in pé d’moun i sort déor, i koné mèm pa La Rényon i ariv isi épi i défann. Rod gèp ? Défandi. Rod ti mizo pointi, ? Défandi. Piknik ? Défandi. Fransh vérité, sé lo bann défandèr ki fodré défann. Tok ! Pran sa pou toi !
Justin la fé pou répons :
Mon vyé matant k’i koz touzour la boush rouvèr,
Mi koné pa si ou lé bien o kouran, é si sak ou i di lé vré, mé pou ma par mi konpran pa bien tout lo détay lo park nasyonal. Normalman, d’apré sak l’avé di, lo park sé pou protèz la natir san anpèsh demoun travay, sirtou san détrui lo bann z’aktivité nana dann lo park pars lo park sé près tout lé o, é si i gingn pi fé arien dann tout lé o nou sar mal baré. An pliské sa ni antann bann fraz konm : lo park for avèk bann fèb é fèb avèk bann for. I antan dir prosé vèrbal i tonm dsi la tète bann ti kolon. Konm karapat dsi tété bèf mèg.
Sak lé vré, pou moin, sé ké so z’afèr-la lé pa klèr dan la tète demoun, é kan lé pa klèr, konm mon gran-mèr i di sé ké nana dé shoz pou kashyété. Bin si nana dé shoz a kashé, i fo mète sa o gran jour. In bon l’informasyon sé lo komansman la klarté, sé lo komansman la démokrasi é malérèzman la pa lo ka zordi. Lo rényoné nana kant mèm lo droi konète sak i fé dann son péi, lo droi konète é si i fo lo droi shanj lé shoz. tok ! Pran sa pou ou !
Justin
NB. Dsi la késtyonn piknik Piton Rouj, i di i vé fèrm sa pars lé dann kèr lo Park, mé i vé grandi lo Piton Sèk pars lé dsi bordaz lo Park, mèm si i fo dépans larzan an kantité. I di pa si sava dépans 360000 éro pou sa ? Pou l’gou fé dégaj lo kèr lo park é ranvoy kréol dsi l’koin, donk bord ali.
Sortir du système néocolonial de simple fournisseur des profits d’une société exogène
Toute bann léktèr zoinal Témoignages lé sirman o kouran dsi litilité roplante bann pyé d’boi pou anpesh lo dérègloman klimatik. Sé in problèm gaz (…)
In kozman pou la rout
Le Président américain recevra bien son homologue chinois, le 24 septembre 2026, comme il l’avait exprimé, lors de sa visite en Chine, en mai (…)
La limite de +1,5 degré risque d’être dépassée
Rapport de la CRC sur le SDIS de La Réunion
Impact de la crise climatique mondiale dans notre pays
Projet de désindexation des pensions sur l’inflation
Forte houle : l’océan rappelle les limites du béton
2016-2026 : 10e anniversaire de la disparition de Paul Vergès.
Le monde a changé, et La Réunion ?
Le monde a changé, et La Réunion ?