
La vérité lé tétu ! i pé pa tourn ali lo do kontinyèlman !
4 juillet, parMézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
22 out 2014, sanm
Zot i koné kosa i lé la rantré ? Sa nana in bonpé sans é zot i pé rann azot kont par zot mèm si zot i sar rod dann diksyonèr kréol rénioné, sansa dann somi-lo-mo, in diksyonèr zésprésyon Daniel Honoré. Zordi, si mi parl la rantré, sa i vé dir la rantré lékol, pars sé zordi la rantré… zot i koné, kan i tonm la rantré lékol, la plipar d’marmay lé kontan é a zistorézon. Pou kosa ? Dabor inn, lo momon avèk lo papa l’ashète bann zéfé nèv kisoi lo sak, kisoi lo linj, kisoi ankor bann ti matèryèl. La rantré koméla, lé pli valab ké avan, pars i pé dir bann marmay La Rényon na sak i fo azot pou bien travay é tout marmay na l’aj i sava lékol. Donk sa sé in bon poin pou nou.
Solman i vo myé bann marmay épi bann paran i koné bien pou kosa bann marmay i sava lékol, pars lé posib zordi ankor na in pé i koné pa tro bien. In légzanp : Na poin lontan, mi antan in madam apré dir èl lé kontan la rantré l’arivé pars èl nora pi pou kas son tète pou vèy zanfan, sansa kalkil kosa i donn azot pou manjé, sansa rode azot toultan pou konète ousa zot i lé. Lékol i ansèrv pou sa, mé pa solman. L’ékol-la, marmay i aprann a konète dé shoz. Pa solman lir, konté, zoué avèk kammarad ! I amontr osi koman i viv an sosyété, sak i pé fèr, sak lé interdi fèr, kosa i vé dir éte disipliné. I fo pa obli ankor rant firamézir dann la konésans : sé in tan pou la formasyon épi pou l’informasyon. Sé galman aprann a ète otonome par raport lo moun ou i viv an parmi.
Arzout èk sa, la rantré sé osi komans aprann listoir, la zéografi, linstriksyon sivik épi l’éspor... Zot i oi par zot mèm lékol sé in l’androi plis k’inportan. Sé pa l’androi ou i apran tout sort z’afèr, mé ou i aprann pa mal dé shoz é sa lé inportan pou vnir in moun in zour… Mé kisa la invant lékol la ? La pa Charlemagne konm in shantèz yéyé i di : lékol téi égzis avan li, é apré li, na in pé plis san z’ané lo minis Jules Ferry la fé, la fé lékol layik, gratuit, obligatoir. Sa sé in grann shans pou nou, é pou bann ti marmay nout péi. Donk, fo alé lékol, i fo bien fé travay son koko, i fo anbéli son léspri é si i fé sa, in zour nou va vni d’moun. Vnir d’moun ? Sé konmsa mi konpran lékol.
Justin
NB La rantré ? Promyé zour lékol. La rantré travay, Lo promyé zour ou i lèv travay ! fèr son rantré ? Sé kan ou i domann in famiy in fiy an maryaz. Rant dodan ? Prépar pou batay.Rant dann trin ? fé son l’angajman.Fé noir la rantré ! Fésho la rantré !... Moin lé sir zot i koné in bonpé patoi ansanm... Mé mi pé donn azot in patoi na poin arien pou oir èk la rantré. Patoi-la i di konmsa : « In bon ménaz i vo myé k’in mové maryaz ! ». Sak lé pa dakor avèk moin, i vo myé li sar manj shoka dan la rivir.
Mézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
Au 1er juin, les chiffres du ministère de la Justice ont établi à 84 447 personnes détenues pour 62 566 places. La surpopulation carcérale (…)
Vingt ans après la loi Handicap et au terme de six mois de mission, les rapporteurs Audrey Bélim, (Socialiste, Écologiste et Républicain – La (…)
L’État poursuit les versements d’indemnisations des aides en faveurs des exploitations agricoles sinistrées par le cyclone Garance et la (…)
Pierre Moscovici, président de la Cour des comptes a assuré que “ceux qui peuvent plus doivent contribuer davantage”, car “nos finances publiques (…)
Les discussions sur l’avenir institutionnel de la Nouvelle-Calédonie, menées sous l’égide du président, sont entrées dans le vif du sujet, le 3 (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)