Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
15 avril 2022, sanm

Mézami, mon bande dalon, yèr kan Témoignages la mète mon modékri dsu facebook, néna in moune la marke sak zot i pé lire an dsou. Quenedi Jeancharles PM : « Svp frr il faut tradiser en français ou en anglais »
D’ote moune la donn ali rézon. Donk mi kroi i fo mi ésplike… Mé oila, mi sava ésplike dann la lang kréol rényoné. Pou kossa pa dann la lang bande franssé ? Lé sinp, sé pars kan mwin la pran la rolève in dalon zordi la fine déssote la vi - nora dissètan moi d’novanb ki vien - lété pou ékri dann kréol rényoné pa pou ékri dann la lang bande franssé. In n’ot langajman : mi konsèrv lo signatire Justin pars lété signatir dann zoinal Témoignages dopi omoinss 45 zané.
L’ariv amwin déza ékri dann noute dê lang, dann franssé épi dann kréol, dann in kronik téi apèl zarboutan noute kultur. Mwin la fé sa pars l’avé domande amwin in kronik dann la lang bande franssé é mwin la domande k’i mète ossi in tèks dann la lang kréol rényoné. L’avé poin d’problème konssyans pou mwin, mé pou Oté la pa parèye. Mi oi sa, konm in défanss épi in lilistrassion la lang kréol rényoné, zour pou zour, pyé a pyé é si Bondyé i fèrme pa mon zyé tro bonère m’a kontinyé fé konmsa.
Rantre nou, si mi ékri an kréol é si mi tradui an franssé, konbien rante bande léktèr v’alé dirèk dsi lo franssé é va borde lo kréol, Labitide sé in dézyème natire.
Antansyon, mi kroi pa mwin toussèl mi pé mète anlèr noute lang kréol rényoné mé mwin lé pa toussèl biensir : néna lo katrovin pour san anparmi bande rényoné i gingn koze noute lang, néna bande moune i aménaze la lang zour pou zour, bande parolère, bande parabolère, toussa bande moune koté la boutik i zoué avèk lo bande mo noute lang kréol, néna bande zamontrèr, néna bande zékrivèr. Néna toute sak i mète noute lang kréol rényoné anlèr. Tanpi pou sak i panss noute lang lé dèstiné mor la boush rouvèr.
Bin alor, mi pouré arété, lèss lézote fèr ? Pou linstan mi arète pa é si v’ariv lo zour mi arète, mi souète néna inn-sansa plizyèr – pou ropran lo drapo. Lo drapo d’in moune k’i travaye konm i travaye avèk la grate - fangok si zot i vé - li grate in pti karé zordi, in n’ote domin, épi li arvien dsi pars zèrb - mové zèrb - la fine pouss déyèr son do-zardinyé ékrivèr, sé konmsa ké mi oi sak mi fé. I mérite pa la léjyon d’onèr, mé ki ki di sa sé mon bite dan la vi ? Si i done amwin in zour lo titre zarboutan noute kiltir rényonèze é si pou parin mi trouv toute sak i fé ké la kltir rényonèze i fléri, i done frui, i done lo grin épi lo grin i zèrm é i done in gayar zardin kréol. Mi di pa non mé mi domande pa non pli.
Mézami, mi pé dire azot si in zour mi san mwin néna in for lanvi ékri in gayar tèks dann la lang franssé, mi di pa zot m’a kass mon klavyé plito k’ékri. Mi di pa zot mwin nora pèr trayi noute lang kréol rényoné pars o fon èl i koné koman mi yème aèl é mi koné dann mon fon d’kèr koman èl i ème amwin. Sa inl’amour d’néssans é lé pa paré pou arété.
Médame, Méssyé, la sossyété sak mwin la marke an-o la, lé pa mon téstaman konm zot i konpran, mé sinploman sak mwin néna dann kèr zordi é mi tienbo de dir azot. Mi tienbo partaze sa avèk zot. Ni artrouv pli d’van, sipétadyé.
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture