
Développement durable menacé : le sommet de Séville ravive l’espoir et l’unité
6 juillet, parLa conférence historique sur le financement du développement à Séville s’est conclue avec un sentiment renouvelé de détermination et un accent mis (…)
14 désanm 2019, sanm
Zot I koné, dann tan moin lété marmaye é suivan la sézon l’avé dé shoz téi fé pèr anou é nou té toultan apré domandé kèl tablatir i sava tonm dsi nou, bann ti, bann pov, bann san protéksyon. An parmi bann zafèr-la l’avé zistoir Fanm san tète. Mèm zordi kan mi mazine sa Fanm san tète-la, mon dan i klak, mon manm – bra épi zanm - i mète a tranblé konmsi pou bate amoin atèr. Fanm san tète, mi pé dir aou, ou la fé pèr anou souvan défoi étan marmaye par raport lo ménas ou té i fé pèz dsi nou.
L’avé inn foi pou inn bone foi, mésyé lo foi, la manz son foi avèk in grinnsèl.
Initil dir azot, dann tout kaz lo soir-la lo bann momon la fé la tizane pou bann zanfan boir kisoi romarin avèk do sèl, kisoi tizane mélanzé, kisoi ankor tizane matrékèr pas zistoir Fanm san tète la, sa téin n’afèr téi fé pèr pou vréman. Initil dir azot galman dann tout bann kaz bon kèr tout marmaye la di la priyèr é an kantité siouplé é promyé foi dopi in bon koup do tan. Aprésa, konm la fatig la mont dsi zot, bann marmye épi bann gramoun la ral zot karang in pé ziska landmin-pou désèrtin la nuite lété in pé azité kant mèm..
Zistoman mi sort di landmin pars landmin-la dann tan, marmaye téi rèss pa arien a fèr : l’avé d’lo pou alé rode la fontène, l’avé manzé lapin pou rodé, pou in pé in pé manzé koshon é l’èr pou fé tousa korvé-la i fé pa pli klèr k’i fo. Lé vré lo bann gran frèr-gran sèr téi akonpagn zot ti-frèr, pti-sèr. Lété konm in sort protéksyon pou bann ti. Lo soir, robelote, ro-korvé pou fèr, antansyon lo fanm san tète. Mi pans sa lété dann tout bann tète é mi pans mèm, kan lé konmsa, in pé marmaye lé riskab gingn fonn shagrin.
Romark azot bien désèrtin téi kass pa la tète pou la Fanm san tète : in pé mèm i di sa sé in n’afèr k’i égzis mèm pa. Solman in pé i dmann kisoi dan zot kèr, kisoi dousman avèk zot kamarad. : « Kosa, dann shomin la bouskile Ary Pate tort konmsa ? ». Ary la pa tonm tousèl kant mèm. Lé vré souvan défoi li yèm farsé mé kan li fars sa i voi, é mèm téi fé plito brin li té blan avèk la pèr - mi diré pa blan konm la mor mé té pa loin. In pé plis li téi tonm féblèss si tèlman li l’avé pèr.
Kriké ! Kraké ! Kriké Mésyé ! Kraké Madam !
Kan l’èr pou alé lékol l’arivé, bann marmaye la parti lékol. Près tout ! Sof inndé la di konmsa zot l’avé mal dan n vant so zour-la.D’ot té paré pou dir zot osi zot vant i fé mal mé zamé zot nora pa oz fé in n’afèr konmsa pars onzèr lékol néna lo ropa é la pa toulézour zot l’avé in ropa zot kaz . Mé zot la parti koz avèk l’instititris pou rakont sak i ariv azot dopi la vèye.. La dirékrtis pou son par té pa tro inprésyoné par lo zistoir d’Fanm san tète é sèl shoz èl la fé sé rasir in pé bann marmaye épi fé donn azot in pé lo d’sèl si èl téi oi marmaye té pa tro alèz …sansa mèm in dé pti patate la kizinyèz l’avé mète o fé lo gran matin an ka k’marmaye téi gingn in kou d’fatig.
Troizyèm morso la fini-samdi proshin katriyèm morso.
La conférence historique sur le financement du développement à Séville s’est conclue avec un sentiment renouvelé de détermination et un accent mis (…)
Après les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
Le CIOM « national » aura bien lieu le 10 juillet au Ministère des Outre-mer, en présence du Premier ministre, François Bayrou et du ministre de (…)
Kan i ariv Novanm-Désanm-Zanvié, domoun i réziste pi ek la salèr. Zène-zan i mars dann somin, zène-fi i roul an dékolté ; sétaki i rod in manir po (…)
En avril 2025, la ministre malgache des Affaires étrangères, Rasata Rafaravavitafika a déclaré que "la position de Madagascar concernant la (…)
L’ancien chef de la diplomatie européenne a déclara qu’« en un mois, 550 Palestiniens affamés ont été tués par des mercenaires américains ». Une (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
Les technologies de Google Cloud renforceront la plateforme d’Ecobank pour améliorer la banque digitale, le soutien aux petites et moyennes (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
Le patron des communistes, Fabien Roussel, ne se rendra pas à une réunion de la Gauche sur l’hypothèse d’une candidature commune de gauche en (…)