Empêtré dans des guerres sans fin, Trump va-t-il accueillir Xi Jinping ?
22 juillet, parLe 14 mai, Trump était en visite en Chine. Il déclare publiquement : « Merci Xi Jinping pour cette faste réception. Je vous invite vous et votre (…)
Zistwar Tikok, par Christian Fontaine… zistwar an kréol dann Témoignages -76-
6 out 2025, sanm

Lang kréol-la, sa in lang malèr, sa, in ! Bon-pé i di lé kaziman parèy Fransé, soman la pa bézoin alé loin po konprann la pa vré. Anon pran in ka, na oir.
Na in-kou, i pèt in batay lékol Tikok : Zérar Lanklim sanm Zozèf Ti-marto la komans èk in ralé-pousé an-lèr létaz, la fini èk in mayaz la-kros dan lé-mars, la roul ziska la kour rékréasion. Marmay sé d’ larg an-plan zot boul ponplémous, zot zagat, zot kadok, tousa-la, po kouri po fé lantouraz. Lo métrès – in bèl fanm zorèy, i apèl Madanm Baltazar – i vien son tour oir kosa i espas. Soman li la pa d’avi marmay i antour konmsa, li kri apré zot, i di :
« Allez les enfants, dégagez ! » Epi son dé min i bat la-zèl koman papang apo koup ranpar bor-an-bor.
Na inn-dé marmay i kalkil la bézoin azot po donn la min, i kour vitman. Tikok dann ta, i di : « Ala nou la, Madanm. Po-kosa ou la kri anou ? »
Madanm Baltazar i an-salèr plis ankor, i vien roz minm koman tomat bien mir, i kri, i di : « Je vous ai dit « dégagez ! » vous m’entendez ! » Pli k’ li kri « dégagez », sé pli k’ marmay i fé lo ta. Man-doné, n’in métrès kréol – Monmzèl Fifine, in ti mèr gèp fayfay minm – i apersoi lo mouvman, i mars si bann marmay konmsa i kri :
« Zot la pa antandi, la di azot : sap azot ! fil ! roul ! sort azot tèrla ! alé zoué ! Dégaz vitman ankontrèr !1 ousansa… »
Pasito la di sa, tout marmay la fané.
– Comment (lo fanm zorèy, lo zyé bèl minm koman dé line o-plin si lo ti fanm kréol) comment faîtes-vous donc, Fifine, pour avoir une telle autorité ? Toute menue que vous êtes ?
– La-dan, la pa kestion lotorité, la-dan ! Madanm Baltazar ! Sa zis in kestion lo kozé ! La pa kestion ti, gro. Sa in kestion bien di : « dégagez » an fransé i vé dir : sap azot, sort la. An kréol i vé dir aou : bour lo fèr, fé vitman, amiz pa. La, anplis, ou té parèy in moun té i vé porsi azot loin minm2 ».
I prétan-dir, apré-la, lerk la rant dan la klas, lo Madanm Baltazar la désid fé in léson « d’éveil ». I domann azot inn-dé kestion dési kosa la espasé, i di : « Allons, Tikok, raconte-nous tes impressions ! Dis-nous qu’est-ce qui t’a frappé, pendant la récréation ? »
Tikok sè pas dobout, la tranblad dési li, i di : « La pa moin la batay, Madanm ! Moin la pa tap personn, personn la pa tap amoin osi ! Sa zozèf Timaro la gingn lo kou, la. Lanklim la kounis ali. »
Lo diférans rant kréol èk fransé ? c’est frappant, n’est-ce pas ?
Christian Fontaine
Le 14 mai, Trump était en visite en Chine. Il déclare publiquement : « Merci Xi Jinping pour cette faste réception. Je vous invite vous et votre (…)
La Franss la fé moné-la, lo 26 désanm 1945 pou son bann koloni dann tan-la… sa téi vé dir koloni franssèz l’afrik (colonies françaises d’Afrique) (…)
In kozman pou la rout
Une alimentation saine reste hors de portée de milliards de personnes
« La Voix des Origines : Ces géants qui ont pensé l’Afrique unie »
Retrouver un niveau de financement proche de 80 millions d’euros
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
Création du Port Sec III
Relance du projet ferroviaire
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
315 emplois supplémentaires en trois mois