Vigilance orange « vagues-submersion » à La Réunion de Saint-Gilles à Saint-Philippe
8 septembre, parHoule : le littoral réunionnais une nouvelle fois sous pression
Lexique
4 août 2006

Désértin mo kréol rénioné koméla i sort dann fransé 17é ék 18é siék. Térla ou va trouv inndé mo i sort dann kozé lontan koté loués Lafrans :
Asteure >astér / éstér (désormais)
Carreau >karo (champs)
Espérer >éspér, é (attendre)
Marquer >mark, é (bourgeonner)
Ensaure >lansor (pioche)
Coq d’Inde >kodinn (tâches de rousseur)
Grègue >grèg (pou fé koul kafé)
Enrayage >lariaz (frein, obstacle)
Paré >paré (prêt)
Quand que >kan(k) (alors que)
Fariner >farine, é (pleuvioter)
Na dot mo ankor i sort dann kozé la mér :
Amarrer >amaré (attacher)
Baille >bay
Boujaron >bouzaron
Bordage >bordaz
Arganeau >largano, zargano
Gabier >gabié (fort)
Caper >kap, é
Larguer >larg, é
Souquer >souk, é
I fo n’i prangar, parapor désertin mo kréol lé paréy lo mo fransé, soman i vé pa dir lo minm zafér ditou :
Arranger (réparer) >aranz, é (jeter un sort, défigurer)
Fanée (flétrie) >fane, é (répandre)
Battre (frapper) >bati (cuis. coupé en morceaux très fins)
Malice (coquin) >maliss (sournois)
Rempart (muraille) >ranpar (falaise, vallée)
Quartier (arrondissement) >kartié (coin de vie)
Sirandane
Kosa in shoz ?
Katr pat si katr pat i vèy katr pat,
Katr pat i kour déyèr katr pat, katr pat i rès
Mettre à l’envers : Ramiské èk lo shat
Kosa in shoz ?
Kan lo monmon i shant, bann zanfan i dans !
Mettre à l’envers : Granmèr i tri dori
Zavan
- Tonsyon Tikok, alé pa tro vavangé, la sézon zavan la arivé, la, in !
Zavan, toultan zavan, ariv la fin lané, madanm Biganbé i koz zavan déyér son garson. Tikok i konpyan pa riyin kosa sa i lé. In zour, li la domandé : “kwé i lé in zavan, monmon ?”
- In zavan, sa in léspès mové zanm, mon zanfan. Kan i ariv mwa novanm-désanm, zot i prominn partou dann la ravine, dann bwa, dann zandrwa pa frékanté.
- Bin, pokwé zot i mars konmsa ?
- Bin akoz zot la fin, mon zanfan ! Zot i sar rod frui po manzé ?
Souvandéfwa, po manz frui, zot i kasyèt anndan. Séposa i fo pa alé dann ranpar, rod zanbrozad, franbwaz, fig, tousala !
Tikok la pér zavan. Po saminm, li évit manz zanbrozad, franbwaz ek tout ravaz, nana dan bwa. Soman ninkou, Tikarl èk Grozil i vyin kri ali po alé la ravine. Tikok i sava. Fine binyé dann basin blé, Grozil i di : “Anon rod letsi dann lilèt gramoun Manyèl ! Va aranz in pé la bous.” Tikok i vé pa. Soman po fé lo vayan, po fé mont li la pa pér, li fé po répons : “Lé bon, anon !”
Alapa kan li lé anlér pyé létsi, in brans i krak sou lo pwa Grozil, i rod po kasé. Sové Tikok i drès in sèl kou si so tèt, li kri : “Bondyé ! ala zavan la débarké !” Danlér, li sot dann fon, li démi son bra.
Kan Tikok l’ariv son kaz, madanm Biganbé la frot èk lalkol kanfré, épi... son déyér èk... in bon fwèt pès.
- Wa amont aou avaz zavan dann bwa, sirtou dan la kour domoun ! Wa amont aou pa akout out monmon.
Fontaine C. : “Zavan” in Zistwar Tikok, CDPS, 1988, pp.100.
Houle : le littoral réunionnais une nouvelle fois sous pression
Le Parc boisé Laurent Vergès accueillait samedi 5 septembre 2026, Houssen Amode. Recruté à l’âge de 26 ans, il a fait toute une carrière comme (…)
Mézami éskiz amwin rapèl azot in n’afèr. Si zot i koné pa, lé pa grav, zot va aprann. Si zot i koné zot va éskiz amwin pou la répétission… Mon (…)
In kozman pou la route
L’ONU adopte la projection Equal Earth
Samedi 12 septembre à Saint-Louis
Recrutement de travailleurs des pays voisins pour couper la canne pendant plusieurs mois
Impact de la crise climatique mondiale dans notre pays
Rapport de l’Inspection générale des finances
IBL-Caillé : l’alliance du géant mauricien et du nain réunionnais ?
Projet de désindexation des pensions sur l’inflation
Recrutement de travailleurs des pays voisins pour couper la canne pendant plusieurs mois