Lexique

Bann mo kréol lorizine vié fransé

4 août 2006

Désértin mo kréol rénioné koméla i sort dann fransé 17é ék 18é siék. Térla ou va trouv inndé mo i sort dann kozé lontan koté loués Lafrans :

Asteure >astér / éstér (désormais)
Carreau >karo (champs)
Espérer >éspér, é (attendre)
Marquer >mark, é (bourgeonner)
Ensaure >lansor (pioche)
Coq d’Inde >kodinn (tâches de rousseur)
Grègue >grèg (pou fé koul kafé)
Enrayage >lariaz (frein, obstacle)
Paré >paré (prêt)
Quand que >kan(k) (alors que)
Fariner >farine, é (pleuvioter)

Na dot mo ankor i sort dann kozé la mér :

Amarrer >amaré (attacher)
Baille >bay
Boujaron >bouzaron
Bordage >bordaz
Arganeau >largano, zargano
Gabier >gabié (fort)
Caper >kap, é
Larguer >larg, é
Souquer >souk, é

I fo n’i prangar, parapor désertin mo kréol lé paréy lo mo fransé, soman i vé pa dir lo minm zafér ditou :

Arranger (réparer) >aranz, é (jeter un sort, défigurer)
Fanée (flétrie) >fane, é (répandre)
Battre (frapper) >bati (cuis. coupé en morceaux très fins)
Malice (coquin) >maliss (sournois)
Rempart (muraille) >ranpar (falaise, vallée)
Quartier (arrondissement) >kartié (coin de vie)


Sirandane

Kosa in shoz ?

Katr pat si katr pat i vèy katr pat,
Katr pat i kour déyèr katr pat, katr pat i rès

Mettre à l’envers : Ramiské èk lo shat

Kosa in shoz ?
Kan lo monmon i shant, bann zanfan i dans !

Mettre à l’envers : Granmèr i tri dori


Zavan

- Tonsyon Tikok, alé pa tro vavangé, la sézon zavan la arivé, la, in !
Zavan, toultan zavan, ariv la fin lané, madanm Biganbé i koz zavan déyér son garson. Tikok i konpyan pa riyin kosa sa i lé. In zour, li la domandé : “kwé i lé in zavan, monmon ?”

- In zavan, sa in léspès mové zanm, mon zanfan. Kan i ariv mwa novanm-désanm, zot i prominn partou dann la ravine, dann bwa, dann zandrwa pa frékanté.

- Bin, pokwé zot i mars konmsa ?

- Bin akoz zot la fin, mon zanfan ! Zot i sar rod frui po manzé ?
Souvandéfwa, po manz frui, zot i kasyèt anndan. Séposa i fo pa alé dann ranpar, rod zanbrozad, franbwaz, fig, tousala !
Tikok la pér zavan. Po saminm, li évit manz zanbrozad, franbwaz ek tout ravaz, nana dan bwa. Soman ninkou, Tikarl èk Grozil i vyin kri ali po alé la ravine. Tikok i sava. Fine binyé dann basin blé, Grozil i di : “Anon rod letsi dann lilèt gramoun Manyèl ! Va aranz in pé la bous.” Tikok i vé pa. Soman po fé lo vayan, po fé mont li la pa pér, li fé po répons : “Lé bon, anon !”
Alapa kan li lé anlér pyé létsi, in brans i krak sou lo pwa Grozil, i rod po kasé. Sové Tikok i drès in sèl kou si so tèt, li kri : “Bondyé ! ala zavan la débarké !” Danlér, li sot dann fon, li démi son bra.
Kan Tikok l’ariv son kaz, madanm Biganbé la frot èk lalkol kanfré, épi... son déyér èk... in bon fwèt pès.

- Wa amont aou avaz zavan dann bwa, sirtou dan la kour domoun ! Wa amont aou pa akout out monmon.

Fontaine C. : “Zavan” in Zistwar Tikok, CDPS, 1988, pp.100.


Signaler un contenu

Un message, un commentaire ?


Témoignages - 82e année


+ Lus