
C’était un 30 juin
30 juin, par1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Le Président de la République des Seychelles, James Michel :
28 octobre 2013
Voici le discours du président James Michel prononcé à l’intention de son cher ’Pep Seselwa’ et des personnalités de l’océan Indien (Maurice, Rodrigues, La Réunion) présentes à l’ouverture du 28ème Festival Kréol des Seychelles vendredi dernier. Un discours prononcé « avek bokou lafyerte an Kreol Seselwa ! ». Les inter-titres sont de ’Témoignages’.
Lasezon kreol i’n refleri ! Victoria, kapital lemonn kreol pe petiye dan en lefervesans kouler, lanmizik, metisaz nou nasyon... Set en moman for ki nou reviv toulezan. Set en levennman ekstraordiner e emouvan ki nou partaze avek nou ser ek frer kreol dan tou kwen lemonn.
E ozordi i en gran loner pour mwan e i fer mwan en tre gran plezir pou akeyir nou bann envite spesyal, an partikilye nou bann ser ek frer dan nou prop rezyon ; nou bann ser ek frer kreol ki pli pros avek nou. Sesel ti en pionye pou tir Kreolite dan fernwar kot i ti’n ganny relege. Dan sa demars revolisyoner nou ti ganny sipor bann zanmi senser. Zot ti akonpanny nou depi nou premye pa.
Lafors motris
Mon demann zot pou aklanm byen for Vis-Prezidan morisyen, Madanm Monique Bellepeau. Answit, nou annan de zanmi fidel e senser Sesel. Sa se Madanm Nassimah Dindar, Prezidan Konsey Zeneral La Réunion, e Msye Didier Robert, Prezidan Konsey Rezyonal La Réunion. Ansanm, nou’n fer en gran parkour — e nou pe kontinnyen fer li. Nou salye tre for Madanm Dindar ek Msye Robert. Nou remersye zot pour zot solidarite ek zot soutyen konstan. E nou osi dir zot mersi pour zot kontribisyon sibstansyel anver Festival.
Ansanm, nou — bann pei kreolofonn l’Océan Indien — nou reprezant sa lafors motris ki pe persevere pou elev nou kiltir — pa selman kot nou, me partou dan lemonn. Ansanm, nou pou kontinnyen fer li, e nou demann tou pep kreolofonn pou zwenn nou.
Nou partaze
Nou annan dot partener enportan isi prezan. Mon annan gran plezir pou akey Madanm Youma Fall, Directris Lorganizasyon Enternasyonal La Francophonie. Mersi pour sipor La Francophonie anver Festival Kreol.
Set osi avek gran plezir ki mon salye prezans Madanm Rose de Lima Edouard, Komiser Lar Rodrigues.
Mon swet labyenveni delegasyon Haiti ek la Martinique.
Zot tou zot i’n deplase pou vin Victoria, kapital lemonn kreolofonn. Zot i’n fer sa deplasman pou zot ganny vwar e ganny konte koman bann Kreol. Par zot prezans isi, zot pe eksprim zot lafyerte pour sa kiltir inik ki nou partaze.
Ver en lavenir glorye
Ser konpatriyot, envite distenge,
Sa ki ti komanse koman en letensel 28-an pase i’n vin en laflanm pwisan. Nou pe gard laflanm Kreolite alimen. I zayir dan nou leker, dan nou lanm. I enspir nou. Sa laflanm i rapel nou nou pase — en pase souvan douloure. Me i osi en laflanm ardan ki gid nou ver en lavenir glorye.
Sa laflanm pou touzour zayir dan leker Seselwa. E nou pe transmet li a nou zanfan, e a zot desandans. I kontinnyelman ensit nou pou devlop e promouvwar nou patrimwann kiltirel. I fer nou fyer nou pase, e rann nou konfyan dan lavenir Nouvo Sesel. En pei bati lo bann valer linite, tolerans, lape, larmoni. En pei fyer, konstri lo bann valer ek tradisyon kreol.
Ozordi, nou’n reini pour 28-yenm fwa pour nou selebre nou Kreolite. Pou nou selebre e partaz avek leres lemonn kreolofonn valer ek larises nou kiltir, nou langaz, nou fason viv. Festival Kreol i sa lespas kreasyon, talan ek dyalog. I sa lespas partaz ek solidarite. I sa lespas linite dan diversite. I senbol sa lespri fraternite, lanmitye, louvertir e solidarite ki nou partaze avek plis ki 13 milyon Kreol atraver lemonn.
Sa zetwal kreol
I enportan pour nou touzour gard dan nou leker, dan lavi nou nasyon, en plas spesyal pour nou kiltir, nou leritaz, nou tradisyon ek nou langaz kreol. I pa ti toultan konmsa. Souvan-d-fwa dan lepase, tou sa ki ti asosye avek lalang ek kiltir kreol ti ganny meprize, menm reprimen severman.
Me gras-a en volonte politik ferm, gras-a en zefor konserte, nou ti devlop e promouvwar nou leritaz ki baze lo en melanz kiltir. Nou bezwen kontinnyen devlop li e anrisi li atraver bann aksyon konkret me osi atraver bann lenstitisyon. Annou zanmen bliye : lafors nou pep se nou valer ek nou leritaz kreol. Parske en pep san kiltir i en pep san lavenir.
Atraver Festival Kreol, nou reafirm nou lidantite. Nou selebre lenportans nou lidantite ek valer nou kiltir dan devlopman en sosyete ki ankor pli solider, pli ini e pli zis. Nou devre reste sa zetwal ki briye dan Losean Endyen. Sa zetwal ki senboliz lape, tolerans ek larmoni. Sa zetwal kreol dan Losean Endyen e dan lemonn antye !
Zot solidarite
Me Festival Kreol pa devret sa sel moman kot nou demontre nou kreolite nou lafyerte koman en pep kreol. Nou devre fer li toudilon lannen ! E mon remersye zot, sirtou nou bann mizisyen, artis, konpoziter, ekriven... ki, atraver zot aktivite, pe gard nou kiltir ek nou leritaz vivan. Zot pe lev sa laflanm kreolite o – tre o.
Ser frer ek ser Seselwa, envite distenge, Festival Kreol i en mozaik kiltir, langaz, listwar, larelizyon e desten. I’n rasanble depi 28-an tou bann ki partaz en menm vizyon, tou bann ki angaz zot lekor toulezour pour promouvwar linite, diversite e lafyerte nou nasyon kreol. E sa i ganny fer avek en dinamizm egzanpler. Nou salye zot e nou eksprim zot nou gratitid. Mersi pour tou bann ki ti la yer, e bann ki la ozordi. Mon remersye tou spesyalman Minis Tourizm e Kiltir ek son lekip pour zot travay formidab. En gran mersi tou bann kolaborater ek sponsor Festival Kreol. Anfen, mon remersye ankor enn fwa tou nou bann zanmi sorti a-letranze ki’n vin soutenir nou e manifeste zot solidarite.
Mon swete ki nou Festival i konn sa vre sikse ki i merite, e se pour mwan en loner pour deklar 28enm edisyon Festival Kreol ouver.
Bonn Fet !
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
10 000 citoyennes et citoyens – paysans, scientifiques, médecins et victimes – se sont mobilisés dans plus de 60 villes en France pour alerter sur (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Médam zé Méssyé, la sossyété zot i ansouvien lo tan l’avé lo pou. Sa té in problèm pou zabitan noute péi pars pou-la sa i grate la tète, é i rann (…)
Les députés ont inscrit dans la loi un premier objectif d’atteindre « 87,5% » du Smic dès le 1er janvier 2026, tout en assurant de « prioriser le (…)
« Nous préparons actuellement une grande conférence sociale rassemblant responsables politiques, économistes et partenaires sociaux, pour tracer (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)