
C’était un 30 juin
30 juin, par1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Alain Saint-Ange, ministre seychellois du Tourisme et de la Culture :
28 octobre 2013
Voici le texte du discours prononcé en créole seychellois vendredi à Victoria, capitale des Seychelles, par Alain Saint-Ange, le ministre du Tourisme et de la Culture, qui a joué un rôle essentiel dans l’organisation de ce Festival Kréol. Les inter-titres sont de ’Témoignages’.
Frer e ser Selselwa, envite distenge, ser partisipan, Sesel i’n touzour annan en lanbisyon, e Sesel i’n touzour kwar dan corperation regional. Ventwit-an pase Sesel ti annan en tres gran lanbisyon, fer Sesel prend in plas kle pou defan ek pour promosyon valer, promosyon kiltir, promosyon tradisyon, promosyon langaz ek promosyon leritaz kreol. Ozordi, 28 an pli tard, avec bokou lafierte nou kapab dir, ki nou’n reisi fer li !Ozordi, Sesel i fyer son lakonplisman.
Ankor enn fwa nou reuni pour nou selebre lidentite Kreol e tou sa ki Kreolite I represente. Sa ki ti komans koman en komemorasyon modes Lazournen Enternasyonal Kreol an 1984, ozordi i’n vin en levannman mazer e renonmen atraver lemonn.
Ensam, nou tou ensemble nou’n fer Festival Kreol vin sa gran randevou anyel, non selman pour nou ban Zil respectif, me osi pour pep nou ban Zil, e pour lemonn kreolofonn en antier. Lannen apre lannen, nou Festival in kontinnyen grandi, in vin pli ris gras-a diversite e gras a larises bann kontribisyon fer par chaquen kin senti li konfortable ganny war koman in Kreol.
Revolution kiltirel
Sa 28-yenm edisyon Festival Kreol pann perdi son latous popiler, I pan perdi son lespri fraternite, lanmitye, louvertir e solidarite. I fer mwan gran plezir pour akeyir parmi nou Madame Bellepeau, Vis Prezidan l’ile Moris, President Didier Robert, Prezidan Konsey Rezyonnal La Renyon e Madame Nassimah Dindar, Prezidan Konsey Zeneral La Renyon, Madame Rose de Lima Edouard, Komiser Lar Zil Rodrig, e tou bann digniter, ton ban artis, tou ban mizisyen ki isi avec nou. Mon swet zot labyenveni dan Victoria, sa kapital lemon kreol. Mersi pour zot sipor.
Mersi pou partaz sa gran moman avek nou. Anou don zot tou, in gros lamain.
Reste sa vitrin kreolite vibran e armonye, sa se nou lobjectif… Lo non Minister Touris ek Kiltir nou lans in lapel pour nou tou komet pour viv nou kreolite toulezour, e pa zis pandan Festival Kreol. Se pour sa raison ki mon pe encourage nou ban artiste pour bouge e fer resoner nou lamizik bien an deor nou la cote seselwa. Me pour sa arive Sesel, I beswen siport nou ban zil voisin pareil La Reunion, Maurice, Rodrigues e le zot andeor, pour siport nou zefor amen nou lamizik kot zot pep, e dan zot zil. En groupe Seselwa ki pour zwer in zot kompilation nou ban lamizik popiler taler pou arive kot zot tou lanen prosen. Sa Seychelles Big 5, se premier representation ki pe kit nou la cote por aterir kot zot e amen lechange kiltirel a in nouvo nivo dan sa kontext revolution kiltirel ki pe souffler lo Sesel.
Donn nou kiltir son vre plas dan nou pei
Minister Tourizm e Kiltir i annan en rol kle pou zwe ladan, e nou pou zwer sa rol ki Sesel ek Seselwa I expecte de nou. Nou oule ki i annan plis rekonesans pour tou sa ki kreol, la music, ladans etc, e atraver sa, ki nou bann viziter i osi ganny plis akse a nou kiltir. Nou pe fer progre. En nouvo revolisyon kiltirel pe arive Seychelles. Wi, artis ek mizisyen in apel sa nouvo dinamizm dan Departman Kiltir koman en “revolisyon kiltirel”. Se sa ki Prezidan Larepiblik ti antisipe ler i ti zwenn Departman Kiltir avek nou lendistri tourism, sa lendistri ki reste pilye nou lekonomi.
Nou pe donn en lot dimansyon sa respe ki nou pei i annan pour nou bann mizisyen, nou bann artis, nou bann poet... Deza sa batiman istorik Theatre des Palmes, ki sitye Mont Fleuri, pe vin sa lespas permanan pour nou ladans ek lanmizik.
Me sa pas tou, pli boner apremidi, 2 nou bann mizisyen i’n ganny rekonnet pour zot kontribisyon enportan dan devlopman lanmizik Sesel.
Se dan sa lespri ki Gouvernman ek Lasociation Misicien Sesel in develop plan pour introdwi en “Panteon” lanmizik — sa ki nou apel ’Walk of Fame’ an angle — pour nou bann artis. E ozordi nou fyer ki 2 zetwal pour nou bann vedet dan lanmizik i’n ganny devwale kot larantre Departman Kiltir. Ozordi, noun rekonnet defen Francois Havelock, ek noun rekonet David Philoe. Sa i zis komansman sa prosesis ki donn rekonesans nou bann artis musicien. Menm keksoz pou ganny fer pour leres kategori artis creatif.
Tousala, se zis detrwa aksyon dan nou zefor pour donn nou kiltir son vre plas dan nou pei.
Lesanz ant bann zil dan Losean Endyen
Frer ek ser Seselwa, envite distenge, progranm Festival Kreol 2013 i’n ganny revwar pour fer sir ki i vin pli for, pour ki I vin pli dinamik, pli diversifye lannen apre lannen. Langazman personnel Prezidan Michel, se asire ki sa Festival i anmenn ansanm tou dimoun ki santi ki zot form parti sa kominote kreol mondyal. I osi son swe pour vwar plis dan sekter komers e dan bann lesanz ant bann pei kreolofonn, an komansan par nou ban Zil dan Losean Endyen limenm.
Ozordi, mon remersye Msye Didier Robert, Prezidan Konsey Rezyonal La Reunion e Madanm Nassimah Dindar, Prezidan Konsey Zeneral, pou fer ki komers e lartisana i ganny reprezante dan zot delegasyon parey kiltir I ganny represente. Sa Lafwar ki’n ganny ouver bomaten i zis en debi.
Lannen prosenn, kominote biznes Sesel i devret osi vini e profit lo bann nouvo laport loportinite ki’n ouver gras a sa Lafwar Festival Kreol.
Festival Kreol i reste ouver
Ser frer ek ser Seselwa, envite distenge, permet mwan eksprim ozordi mon gratitid pour tou sa bann dimoun – ki byen souvan i bann volonter – ki gras a zot devouman i anmenn nou lasosyete seselwa pli pros ansanm, fer li vin pli ris lo nivo kiltir, talan, kreativite e ankouraz lesanz, lapartaz e metisaz kiltirel.
Pandan en semenn, Festival Kreol i permet nou selebre nou lafyerte kreol e i met bann kreasyon orizinal, bann legzibisyon ek spektak ki reprezant melanz kiltirel lasosyete Seselwa a loner.
Napa en pli bon fason pour fer sa bann realizasyon ki an servan kiltir ! Kiltir, ki permet nou al o-dela nou bann diferans, ki permet bann pep vin pli pros, ki enn bann pli bon mwayen pour anmenn linite sosyal, ki met plis kouler dan nou lemonn e plis vivasite dan nou lavi !
Pour terminen, mon oule remersye tou bann ki’n kontribye anver sa 28-yenm edition Festival Kreol. Pour tou bann ki tya swete vin ansanm avek nou, nou senpleman dir zot : laport Festival Kreol i reste ouver pour tou bann ki pare pour donn enpe zot letan, zot lenerzi ; laport i reste ouver pour tou bann ki annan sa lanvi pour nou kontinnyen ranforsi nou lidantite kreol.
Mon swet tou Seselwa, ensi ki tou bann ki’n vwayaze pou zwenn nou isi en tre zwaye Semenn Kreol. Mersi.
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
10 000 citoyennes et citoyens – paysans, scientifiques, médecins et victimes – se sont mobilisés dans plus de 60 villes en France pour alerter sur (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Médam zé Méssyé, la sossyété zot i ansouvien lo tan l’avé lo pou. Sa té in problèm pou zabitan noute péi pars pou-la sa i grate la tète, é i rann (…)
Les députés ont inscrit dans la loi un premier objectif d’atteindre « 87,5% » du Smic dès le 1er janvier 2026, tout en assurant de « prioriser le (…)
« Nous préparons actuellement une grande conférence sociale rassemblant responsables politiques, économistes et partenaires sociaux, pour tracer (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)