Mardi 28 octobre 2008 au collège Plateau des Goyaves :

“Journé Internsyonal Kréol”

28 octobre 2008

Dopi disnéfsankatrovindé, la zourné internasyonal kréol i permé tout bann régyon kréolofone sort dann fénwar linguistik.
Isi la Rényon an promyé débi la démaré èk zistwar bann zil “viva an kréol”. Zordi, si ni rogard déyèr nou, bon pé zafèr la été fé, mé lo somin lé ankor long. Sé po sak so journé la i mérit èt mi an lèr. Dann Sin Lwi, na lontan, domoun la été abityé fèt sa partou dann kartyé, minm la jamé été vréman rokonu. Kan domoun i konpar sak i éspas a Moris, Séchèl ou ankor Rodrig, zot i wa k’bann réyoné lé lwin déyèr. Néna in rotar po ratrapé. E minm si lé tar, lé pa tro tar. In pé partou, ni remark domoun i kontinu larg zot kréol, sirtou bann zèn, minm si zot manyèr viv lé do plis an plis malizé é zot fason war la vi lé an fonksyon la mondyalizasyon. Kan ni wa zot i batay po zot tradisyon, dann manyèr koz kréol, manz kréol, respèk nout zansèt, konpprann sa zot i sort, ni pé espèr kont si zot po défann nout kultur, nout langage.

Sé po sa la journé mardi prochin dann kolèj Plato fioyav lé importan. Sé dann lékol i fo nout mèt lo paké. Sé dann milieu sokolèr ni pé touch in ta domoun, justoman par sak bann marmay nora konpri é la fason zot va port o mesaj.

Mardi matin, in boug gabyé, kalé pa la défans la lang kréol, va ni lé war a zot in bout son travay.

Franswa Sintomèr, dopi lontan i sobat po mèt an lèr nout kalité kréol, dopi lontan li march po défann nout drwa pans an kréol, koz an kréo, lir an kréol, ékrir an kréol, viv an kréol. Chak fwa kréol té ataké sé eh boug komn lila rés debout. Chak kou lavé po batay pou fé respèk nout drwa, bann boug konm Sintomèr té la po mèt ansanm. Franswa Sintomèr i fé parti bo pantéon vivan bann kréol militan, in pé konm lo Pèr Christian Fontaine, Reynold Michel, Daniel Saigainy, Serge Sinamalé, Daniel Waro, Dédé Payet, Gaston Hoarau, Daniel Honoré, Alain Peters, Gilbert Pounia, Thierry Gauliris, Fitmin Viry, Granmoun LéLé, Jean Albany, Gramoun Baba, Alain Armand, Patrice Treuthard, Marco Polo, Daniel Lauret, Bertrand Grondin, la famille Alendroit, Carparin Marimoutou, Jean-Baptiste Ponoma, Axel Gauvin, Marcel Courtaud, é in takon militan kulturel i sobat ankor ou la fine kit a nou, mé ki bouge ankor dan nout mémwar.

Po Franswa Sintomèr, armont son travay lé importan, surtou dovan bann marmay lékol. Sé po sa in lékol konm sat Plato Goyav lé intérésan po li. Dovan pa lwin deu san marmay èk zot fami, Franswa Sintomèr, an tank’ékrivin, va ésplik koman i pé transform lo fransé an kréol. Po sa, li la fé koz Astérix dan nout lang. So jour la, apré son lésplikasyon, nou va giny poz a li tout sort kestyon.

La komune Sin Lwi lé fièr donn son koud’min po la journé internasyonal kréol, pars dopi lontan, li soutyin é li organiz le konba po la lang kréol.

La rankont va komans a partir nevèr trant po finir su l’kout d’midi.


Signaler un contenu

Un message, un commentaire ?


Témoignages - 82e année


+ Lus