
In objéktif pou trapé : In dévlopman korèk …sansa sé in bilan négatif !
26 juin, parMézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
Tizan-Grandyab :
L’avé inn foi, pou inn bone foi, dan la vil de foi, méssyé lo foi la manz son foi èk in grinn sèl !
14 novembre 2009
Dë mo d’rézimé : Nou la fine oir dis morso, zordi onzyèm i atann anou. Donkalor, Tizan la fé son panyé mazik. In panyé nana in fors inkroiyab, té kapab ral anlèr dann syèl in moun, pétète dé... Touléka, Tizan avèk in mèl an pyèr, sa oui ! Kan lo marmay l’ariv an-o la-ba mèm, li la palank lo mèl, la tonm an ba la-ba déssi la tète Grandyab. La fé paf épi la fons Grandyab dan la tèr. Aprésa, Tizan la désann, li la poz kosté la mèl, pou li oir si lo dyab lété mor pou vréman.
Kan lo marmay la pozé, li la romark in drol n’afèr. L’androi la mèl la tonbé, in pyé sitrouy la poussé, mé la pouss si tèlman vite, la donn si tèlman vite son bann frui. Son bann frui la grossi si tèlman an vitèss... Tizan la déside kass inn pou amène pou son momon fé kari. Avèk son pti kouto, li la koup lo gon inn, épi li la mète sitrouy-la dann bèrtèl li la trouv pa tro loin l’androi li lété. Pétète lété bèrtèl Grandyab, mé moin, pèrsonèl, mi koné pa. Son z’ansète dann syèl, k’i avèy déssi li, i donn ali a konprann i fo pa kass sitrouy-la, mé Tizan lé fronté... li tyinbo pa konte, li anvoy baladé. Ala lo marmay parti... mé tou d’in kou, li antann konm in kozé dann bèrtèl, épi li santi konm k’i diré lo sitrouy l’apré grossi. Oté ! kossa l’ariv ankor ? Bon dyé ségnèr, kré mizèr d’in sor ! kossa l’ariv ankor ?
Kriké ! Kraké ! Tizan i poz lo sitrouy a-tèr, mé sitrouy i pèz déyèr li !
Tizan i poz lo sitrouy a-tèr, an réspé, épi li pran son distans, mé sitrouy i suiv ali. Kan li marsh, i roul dousman ! Kan li kour, i déboul déyèr li… épi i di : « toué la kass a moin, toué va porte amoin. Toué la kass amoin, toué va porte amoin ». Lo marmay, shové i drèss déssi la tète ! Sitrouy i grossi mèm, la fine ariv par-la dis kilo, é i suiv ali mèm, é i suiv ali ankor é touzour. Tizan i trouv shoval, li souplègn avèk shoval : « Mète amoin déssi oute do, sitrouy-la l’apré tash moiyin pou kraz amoin ! ». Shoval i lèss ali monte déssi son do. Shoval i marsh, sitrouy i roul déyèr li. Shoval i galope, sitrouy i déboul ankor pli vite, épi li di : « La kass amoin, va porte amoin ! La kass amoin, va porte amoin ! ». Shoval i galope, mé i vyin pa bou distans lo z’afèr. Li fini par di èk Tizan désann a-tèr pars nana konm in mazigator, li konpran pa kossa i lé, dann sète afèr la... Tizan i dsann… sitrouy la fine ariv la grossèr in bèf.
Kriké ! Kraké ! Tizan i monte déssi l’do léléfan !
Tizan i trouv in léléfan, li di ansanm léléfan : « Porte amoin déssi oute do ! sitrouy-la i rode kraz amoin ! ». Léléfan i pran ali an pityé, i lèss ali monté. Solman lo bèl monstr i larg pa zot, li kour déyèr zot, li di mèm : « La trap amoin, va porte amoin ! La trap amoin, va porte amoin ! ». Oté, kabass, sitrouy la fine près ariv la grossèr léléfan. Kan sète-la i marsh, sitrouy i roul déyèr li dousman-dousman. Kan léléfan i kour, sitrouy i pèz la plate déyèr li... Momandoné, léléfan i di Tizan désann pars sitrouy-la, sa i doi z’ète in mazigador sa ! Tizan i dsann, mé la, li lé an danzé... Son z’ansète dann syèl i fé konprann ali « afol pa ! ». I donn ali la marsh a suiv. Li avans mèm, épi li atan signal. Signal l’arivé : nana in pti pon, in bassinn lo dann fon. Lo marmay la konprann toutsuite kossa i fo fé.
Kriké ! kraké ! sitrouy i pète an flèr dann bassinn lo !
Tizan i kashyète déyèr in pil lo pon, sitrouy i fons déssi li... Li éskiv ! Lo z’afèr i pète an-ba dann bassinn lo. Li pète an mil morso. Tizan lé soulazé, li na palpitassyon, mé li lé sové... Li rogarde dann fon, é li oi in bann ti poisson rouz, pti konm lo doi. Sa lé zoli vèy pa ! Lo marmay i amiz son tan pou li rogarde bann poisson.
Koton mayi i koul ! Rosh i flote ! Onzyèm morso la fini, proshène foi, douzyèm morso.
In zistoir gramoun lontan la rakonté é G. Gauvin la armassé.
Mézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Le troisième Plan national d’adaptation au changement climatique « n’a toujours pas de cadre contraignant et ne prend toujours pas en compte les (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Dann in famiye néna touzour inn pou fèr lo gran. Li yèm okipe d’ shoz lé pa d’son az. Sé pou sa i di, li fé l’onm d’afèr. Mi rapèl in zour mwin (…)
La CGT exige un référendum pour "sortir par le haut" et "rassembler le pays" après l’échec du "conclave" pour "que les Françaises et les Français (…)
Le Syndicat des énergies renouvelables a appelé les députés à rejeter la proposition de loi sur la programmation énergétique.
Le conclave des retraites initié par le premier ministre, François Bayrou, pour éviter la censure de son gouvernement, devait s’achever le 17 juin (…)
Au séminaire du 17 mai 2025, consacré au centenaire de la naissance de Paul Vergès, le PCR avait organisé 3 débats : ne soyons pas esclave de (…)
Face à l’urgence climatique et sociale, seize associations citoyennes et environnementales de La Réunion unissent leurs voix pour interpeller les (…)
Près de 12 millions de réfugiés ont trouvé protection dans les 46 États membres du Conseil de l’Europe.
Dans le cadre d’un partenariat avec l’Union européenne, le Département organise, le samedi 21 juin au Village Corail (L’Ermitage-les-Bains), un (…)