Une date historique : jeudi 16 juillet 2026
20 juillet, parCréation de l’Organisation Mondiale de Coopération en Intelligence Artificielle (OMCIA)
L’avé inn foi méssyé le foi, la manj son foi èk in grinn sèl
30 mai 2009

Méssyé Kass-koko-pou-boir-de-lo lé dépité, pars son dézyèm garson i sava la kour lo roi é dézyèm tantativ i réissi pa. Pir k’sa, an dé foi, son garson Leblan é son garson Legri la gingn shakinn in sak lo kou avèk bann gardien. Kèl malédiksyonŠ ! Kossa li la fé Bondyé pou k’i ariv ali zafèr konmsa ?
Mé nout zistoir la pa fini : i rète in dèrnyé grap létshi déssi lo pyé é méssyé Kas-koko na ankor in zanfan, Lenoir. Zot i pans : marmay-la nora plis la shans ké son dé frèr ? Alon suiv son tourné-viré, konmsa nou va konète.
Troizyinm karo : in karo + in karo + in karo i fé in bitasyon, i fé ossi in zistoir pou bann papa rakont z’ot zanfan, lo soir dann li !
Méssyé Kass-koko i di son garson Lenoir, alé byin bégné, mète lo linz lo pli prézantab i rèst ali, épi kass dèrnyé grap létshi.
Lenoir i fé sak son papa i domann ali : li lav son figuir sink doi rouvèr, li déshanj son linj travay épi li mète lo pli prézantab linj i rèst ali. Kassé le grap létshi près pa mir déssi lo pyé, fouté dann bèrtèl épi an rout ! Diréksyon palé-lo-roi.
Anfin fassonn parlé, vi k’Lenoir sé plito in batèr d’karé : la lign droite, pou li, la pa shomin pli kourt pou alé dépi in poin, é trap in n’ot.
In vyé madam i bar son shomin.
Kriké-kraké ! kriké madanm ! kraké, méssyé !
Lenoir i kass in gran kontour. Dann kontour-la, in vyé madam i atann ali. Èl i di :« Pti méssyé ! Pti méssyé ! Ou sré byin émab ède amoin mète paké d’boi-la déssi mon tèt, pars porté mi gingn, lévé mi gingn pa ! ».
Lo garson i trap paké d’boi i mète déssi son tète épi i di : « Vyé madam, oussa i lé out kaz m’a dépoz out boi ! ».
La kaz lé pa byin loin, é in néstan zot la fine arivé. Lenoir, i bate paké d’boi atèr épi li fé : « han ! », konm demoun lé abityé forsé... Konm Pierrot Rosély i fé dann son shanson "Guistav sé mon voizin i pran amoin pou volèr volay !"... Zot i koné shanson-la zot ? Moin pèrsonèl, mi trouv sa ékstra !
La pa tousa-la, alon suiv Lenoir dann son parkour ! Lo marmay la pi tro anvi alé pli loin. Ékout son kèr, li donn lo vyé madam lo grap létshi épi li artourn son kaz... ni vi, ni koni, i rès zis in krak pou rakont son famiy.
Lo vyé madam sé konm in léspès fé, li konpran kossa lo marmay i pans, alors li di : « Pti méssyé, out papa la anvoy aou komissyon, alé aou ! M’a protèz aou ziska palé-lo-roi ! ».
Lenoir i filosh dann shomin !
Kriké ! Kraké ! Kriké méssyé ! Kraké madam !
Astèr-la, lo marmay i bour l’fèr dann shomin. Li vé ariv palé-lo-roi avan solèy i lav son pyé. La li pèz-a-plate-la ! Shomin lé long, mé li va trouv lo bout. Bout-an-bout, li va trouv son bout !
Ala li ariv palé-lo-roi. É ! In gran kaz siouplé. Sé pi in kaz, sé pi in mézon, sé in batiman !
Bann gardien i kal ali, pars nana gardien dovan. Pa arienkinn siouplé !
Mé kan li ésplik pou kossa li lé la, bann gard i amènn ali tout suit dann gran kizine lo palé. Li tir son bèrtèl, li kapote lo z’afèr.
Oté Baba ! in bèl grap létshi i sort dann bèrtèl-la, rouz vèy pa koman, gro zépol, i fo oir. Kaziman létshi Bra Kanote !
Bann sèrvitèr i apèl la prinsès k’i trouv grap létshi-la bien zoli. Èl i mète déssi in plato pou aport pou lo roi.
(La pankor fini, mé la pa loin, ni artrouv somenn proshène !)
Semenn proshène : dèrnyé karo.
Création de l’Organisation Mondiale de Coopération en Intelligence Artificielle (OMCIA)
Mézami, mwin té apré fouye dsi linternet bann trik dsi lo dérègloman klimatik é wala ké, dann télé, dovan mwin in zoinalist batèr d’karé dann in (…)
In kozman pou la rout
Mise en service de portiques Super Post-Panamax à Madagascar
La Voix des Origines : Ces géants qui ont pensé l’Afrique unie
Lancement de l’appel à communication
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
Création du Port Sec III
Relance du projet ferroviaire
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
315 emplois supplémentaires en trois mois