
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Zistoir pou rakonte dsi galé
22 zwiyé 2021, sanm
Konm zot la vi yèr, Ptizan la fini par amontr grandyab kossa lété son Zégré. Son zégré i konsèrn in panyé mazik, tressé par li mèm, épi kapab monté déssande dann l’èr an transportan demoune si solman wi komande ali an dizan : « Pti panryé monté ! pti panyé monté ! » ; Parèye pou ardéssanm mé so foi issi wi di :« Pti panyé déssande, pti panyé déssande ! »
Kriké Méssyé ! Kraké Madame ! la klé dann mon posh, la taye dann oute sak !
Donk Grandyab la pa vouli monte dann panyé kan Ptizan l’avé di ali, alon monté, aou, amwin épi in gro pyèr d’moulin. Konm li la di lo marmaye alé li toussèl, li la parti li toussèl é momandoné lo panyé lété o dann syèl é lo dyab lété i paré in pti guiguine poupète anba la ba.L’èr-la in mové lidé la pass dan la tète Ptizan, lidé d’palanke lo pyèr dsi lo dyab dann fon dopi la otère li té fine arivé.
Donk ala ké li fé pass lo pyère par dsi lo robor le panyé li balanss lo zafèr dann fon. La pyère i dsann an fézan ou-ou-ou-ou-ou, é i dsande plizanpli vite. Ziska ké li tonbe ds la tète Grandyab é i antère ali dan la tère. Pi d’Grandyab, arienk inpyèr rond si lo solé landroi-la i n pti pyé sitrouye la mète a poussè.
Ptizan i komande so panyé pou déssande é li poze dsi la tère. Li oi lo pyèr ron é akoté d’lo pyèr in pti pyé sitrouye. Mé lo pyé i grandi vite. Momandoné li fléri épi li done pti sitrouye. Ptizan la anvi kass in pti, ziss in pti. Mé la-o dann syèl li antan in voi. In voi d’fé pars mi rapèl marène Ptizan té in fé é la voi i di :
Kriké ! Kraké ! l’avé foi, pou inn bone foi ! méssyé lo foi, la manze son foi èk in grinnsèl.
Donk la voi i di : « Ptizan mi san ou la anvi kass in sitrouye. Fé pa sa ! Fé pa sa sirtou pars ou va gingn malère. ». Mé ptizan té in marmaye tète dir é kan li l’avé in n’afèr dann son tète sa lété pa dann son pyé. Kossa li va fé ? Mwin la père konète la suite.
Sinkyème morsso lé fini-domin sizyème morsso.
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)