La plipar d’tan, dann batay na poin légalité

22 novembre 2008, par Justin

« Out papa », « out momon », « out frèr », « out sèr » : bann mo-la i aport san vouloir zot konkour pou fabrik bann jirman dmoun La Rénion. So bann mo k’ni pé apèl bann mo zantiy, bann mo d’amour, i pran la tournir in bèl jirman margonié, provik ou i mète dovan in vèrb plin lénèrji, i vé dir a pépré k’i sava détruir lo moun. Zot i suiv amoin-la ?
Souvan défoi, bann fonksion natirèl zot ossi, san k’zot la domandé, i rant galman dann ron la grosièrté, sirtou kan ou i akiz out kamarad, out zézèr ansèrv le rol pilul dupui... Zot lé touzour la ? Mé mi kal tèr la pars moin la pa anvi fé in gran dévlopman la-dsi.

Dann tan lontan, navé in sérié inégalité rant bann bononm épi bann fanm déssi la késtionn la grosièrté... mé mi trouv, dann domène-la, firamézir bann zinégalité i éfas in pé, i rétabli in sort lékilib. Moin na linprèssion bann madam i yinbou galiz avèk bann bononm, bann zènn i galiz èk bann vié, étsétéra-étsétéra, la ké lo ra.
Pou mon par, si moin lété in konséyé konzigal, moin noré souèt bann bononm épi bann madam i diminié in pé so langaz vèr-la. Pars mi trouv, souvan dé foi, sa in komansman dézord ; in promié pa dann shemin la violans, dann shemin pou batay...
É dann batay, près toultan sé bann pli for k’i tap bann pli fèb, bann pli for k’i anprofit d’si bann pli fèb, défoi i fini an krime. Dann batay, la plipar d’tan, na poin légalité !

Justin


Signaler un contenu

Un message, un commentaire ?


Témoignages - 80e année


+ Lus