Un vestige de la société esclavagiste est en train de tomber
11 juin, parCourrier des lecteurs
20 zwiyé 2007

N’i mazine pi koman bann zènzan té fé la rantré lontan, otreman di la demann an mariaz. N’i voi pi non-pli koman té amèn droitt zisko mariaz. Pa kestionn kass le kèr tann in zèn fiy san fé in ka bann tradision. André Hoarau i esplik koman li la trouv son madame. Zot i gingn voir le ti film dési Dailymotion, dési Internet. Domaz na poin plis ankor po amont anou nout fason amèn la vi lontan. Lé vré astèr, bann ti fiy i tonm anvoidfami zèn zèn mèm. Antouka, mèrsi metyserver po se travay dési nout mémoir.
Metyserver - Alor rakont anou koman ou la rankont out madame ?
André Hoarau - Ma fame i vien de Peterboth. Donk èl té rèss Peterboth. Ansiènman, mé paran, té falé rod la tèr partou pou travayé. Nou la parti à in térin i apélé Grantilèt, plu ba de Peterboth. Alor nou la parti travay laba. E ma fame lété laba, èl lavé dé sèr, dé sèr té ansanm. Té zèn, té bien pomé kan té zèn. Alor, ma vièy maman, té di amoin : « André, nana dé zoli fiy i pass, toué voi lé dé fiy i pass là », mi di aèl sé dé bèl fiy. Nou la komans fèr in ti pé la kour, marsh in ti pé o koté, ésèy sa, koz in ti pé ansanm, n’i voi i voulé.
Kan la vouli apré, nou la fé bann ti bal, lé bal maron, ke i dansé inn dizèn pèrsone apepré dan. Là, n’i parté, nou té danss ansanm, mé té falé vèy la moman, i falé pa i koz tro ansanm, i falé pa tro toushé, la moman i défandé. A partir de là, la kontinié kome sa, apré nou la fiyansé. La fali fiyansé ; kan la fiyansé, la fé le fiyansay.
Ariv Peterboth, nou la rod in mesië ki gingn bien kozé. Kan i ariv laba, i rant anndan. Le mesië, kan i ariv laba, i di « monsieur et madame untel vous n’êtes pas ignorés jordu. Pourquoi nous la venu ici ? ». I di « parss nou la venu isi de la par de Vwaro André po demann la min de vot fiy an mariaz ». Tout la bann, lé paran i di voui sava, vien, là i fé la demann, i koz, i demann tou lé konbienn tan i pé venir à lamour, i di tou lé kinz zour. Tou lé kinz zour, nou lé a lamour. Alor tou lé kinz zour nou parté à lamour. I falé prann in ti paké de bonbon pou porté pou done la fiyansé kan i ariv laba. Pou rantré, i falé pa rantré lé dë bra vid. N’i porté le paké de bonbon, là i doné à la fiyansé, là i rantré n’i asiz. Alor, n’i asiz in ti pé distansé, i falé pa asiz o koté. Si sété le papa, té la moman ki véyé. I véyé, alor i gagné pa tro kozé. I toushé pa, i défandé de toushé. Alor la fiy i asiz a koté, nou lé in koté, alor i kozé, trè pë de kozé. I resté ziska sink èr é demi, si zèr. Apré dizuit èr, mi resorté de Peterboth, mi monté Silaos le soir a pié ; a ! té difisil. Té difisil po trouv inn fiy à marié.
M. - Té in anbètman là, si ou té gingn pa toushé ni kozé ?
A.H - Parl pa si té anbètman. Oufou, bé ! té komsa, lé paran té sérië , té difisil, i falé pa toushé.
M. - La bien fali in moman v’i té toush in ti pë !
A.H - Ou ! sé vréman an kashèt. Kan èl i sorté komsa, na dé foi la moman i resté in ti pé dérièr, in pé à lékar, nou parté in ti pé devan, là nou gagné toush inn ti mièt. Mé otreman de sa, i gagné pa. A ! non, té difisil le tan de lontan. Té difisil. Lé pi kome koméla. Koméla, lé an gaspiy koméla. Koméla, na tro.
à visionner sur www.dailymotion.com/metyserver
Lexique
pomé : bien faite, aux seins arrondis
sava (partir) lamour : aller faire sa cour (amoureuse)
sérië : sérieux, sévères
Courrier des lecteurs
Mézami , néna par-la dë somenn in sèrtin prézidan zétazini la di dann in konféranss de press li lé dakor pou ashté bannzil chagos mé sa sé in (…)
In kozman pou la rout
La Réunion dans la mondialisation sans protection
La Réunion dans la mondialisation sans protection
Ouverture hier à Sainte-Suzanne
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture